Det är när vilda djur skadas, blir sjuka eller dör, som det blir nödvändigt att vidta skyddsjakt. Med stöd i del 1 och 2, har vi granskat rutinerna för skyddsjakt i Umeå och Hudiksvall och jämfört med Sundsvall.
Umeå: Tydlig upphandling och rutin
På frågan om hur upphandlingarna för skyddsjakt genomförs i Umeå kommun, svarar Joakim Edvall, upphandlare i Umeå kommun, via mail:
”Det beror på storleken av uppdraget – i detta fall gjordes det som en publik direktupphandling.”
Enligt Edvall finns det specifika steg för hur upphandlingsprocessen ser ut för denna typ av uppdrag:
”Behov, kravspec, upprättande av upphandlingsunderlag, annonsering, utvärdering, tilldelning och avtalsskrivning.”
Umeå kommun anställer kommunjägare, och dessa rekryteras genom offentliga upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Joakim Edvall poängterar får alla intresserade lämna in anbud, men för att bli antagen måste kvalificeringsfasen klaras – det vill säga att ställda ska-krav är uppfyllda.
Ett av dessa krav är att lämna in en skriftlig redogörelse på max ett halvt A4 om referensuppdrag för fällfångst. Dessutom ska tillstånd för skottlossning inom tätbebyggt område vara beviljat vid uppdragets start.
Hudiksvall: “Anställda allihop”
I Hudiksvalls kommun har de anställda kommunjägare och en tydlig struktur för hur skyddsjakten fungerar.
”En [jägare] är anställd hos räddningstjänsten och tre stycken [jägare] är anställda på tekniska förvaltningen”, säger Per-Erik Eriksson, enhetschef skogsenheten i Hudiksvalls kommun, i en telefonintervju.
Eftersom alla är anställda hos kommunen krävs det ingen offentlig upphandling enligt Eriksson:
“Det är ingen upphandling, de här personerna som är anställda är ju godkänd av polisen och förvaltningschefen”.
Rapportering och kompetenssäkring
För att säkerhetsställa att rätt kompetens används berättar Joakim Norman, kommunjägare i Hudiksvalls kommun, hur de arbetar.
– Vi söker hos polisen och polisen tittar att vi har vapenlicenser, säger han i en telefonintervju.
Per-Erik Eriksson berättar under telefonintervjun hur rapportering- och uppföljningen går till:
“Dels har de ett nummer att ringa till polisen, att de ska ut på skyddsjakt och vilket område. Sen har de alltid västar som det står skyddsjägare på och då får de tala om när de åker ut, vart de ska och sen får de ringa samma nummer och avrapportera efteråt”.
Det krävs ingen återrapportering till kommunen i form av diarieförd statistik efter genomförd skyddsjakt då samtliga är kommunalt anställda, enligt Eriksson.
Han betonar även att kommunjägarna åker på uppdrag under vanlig arbetstid såväl som under kvällar- och helger. Det sistnämnda medför även viss ersättning.
Både Joakim Norman och Per-Erik Eriksson tycker att systemet fungerat bra.
Sundsvall: Skötselavtalet – uråldrigt system
Till skillnad från både Hudiksvall och Umeå – där skyddsjakten är organiserad, bemannad och dokumenterad – framstår Sundsvalls modell som mycket otydlig.
Skyddsjakten i Sundsvalls kommun styrs fortfarande av ett skötselavtal från 2004, undertecknat av en tjänsteman som inte varit verksam på över ett decennium. Sedan dess har uppdatering av avtalet gjorts, men fortfarande med den icke-verksamma tjänstemannen som undertecknare.
Kommunen har inga egna kommunjägare, utan samarbetar med en lokal jaktvårdskrets. Den ansvariga tjänstepersonen är tjänstledig, och övriga inom förvaltningen kan inte svara på vem som i dag har det formella ansvaret.
Ett årligt skötselbidrag betalas även ut, men detta sker utan att följa skötselavtalets riktlinjer kring uppföljning och statistik. Det saknas insyn i hur uppdragen genomförs och redovisas.
Medan Umeå genomför upphandlingar enligt LOU med tydliga krav på kompetens och dokumentation, och Hudiksvall har egna anställda jägare med strukturerad rapportering, saknar Sundsvall både kontrollfunktioner och tydligt ansvar.
Resultatet? Ingen vet vem som faktiskt bär ansvaret för skyddsjakten i kommunen och insynen är i det närmaste obefintlig. Detta trots närmare en halv miljon kronor utbetalat i bidrag sedan 2004.
Del 2: Skyddsjakt utan insyn – Sundsvalls kommun saknar rapporter trots avtal
Sundsvalls kommun har ett avtal med Sundsvalls jaktvårdskrets. Kommunen har betalat nästan en halv miljon kronor sedan avtalet upprättades, för jaktvårdskretsen tjänster. I avtalet står det att tjänsterna ska dokumenteras och skickas in till kommunen.
Continue Reading Del 2: Skyddsjakt utan insyn – Sundsvalls kommun saknar rapporter trots avtal
Del 1: Ansvarslöst i Sundsvall – skyddsjakten faller mellan stolarna
Skyddsjakten i Sundsvall har problem – detta på grund av kommunens otydliga ansvarsfördelning. Ett missnöje finns bland jaktkretsen som utför skyddsjakten, Sundsvalls jaktvårdskrets. Men det är anonymt. Ingen vill träda fram med namn. Samma sak med kommunens ansvar över skyddsjakten.
Continue Reading Del 1: Ansvarslöst i Sundsvall – skyddsjakten faller mellan stolarna