Sundsvall kämpar med att locka – och behålla studenter i staden. Medan Norrlands resterande universitetsstäder har en mer positiv inflyttning. 

– Det är ett långsiktigt mål att Sundsvall ska bli en riktig universitetsstad, säger Tina Stjernberg, anställd av kommunen för att utveckla samverkan med universitetet.

I del ett när Dcase jämför universitetsstäderna i Norrland ser vi att Sundsvall sticker ut i negativ bemärkelse, det är den enda universitetsstaden med ett negativt flyttindex.

Fram till december 2024 hade Sundsvalls kommun ingen särskild utsedd person med fokus på samarbetet med universitetet. I slutet av 2024 fick Tina Stjernberg rollen utvecklingsstrateg och koordinator för universitets- och studentutveckling på Sundsvalls kommun.

Tina Stjernberg, utvecklingsstrateg och koordinator för universitets- och studentutveckling.
Foto: Sonia Nässén

Enligt Stjernberg är en av svårigheterna för att kunna utveckla Sundsvall som studentstad, att nå ut till studenterna. 

– Näringslivet kommer ha en jättestor nytta av studenterna. När studenterna tycker att det är bra, kommer de att säga det till andra. Det är ett långsiktigt mål att få Sundsvall från att vara en stad med ett universitet till att bli en universitetsstad, säger hon. 

Det långsiktiga målet är utpekat i kommunens resursplan.

– Och det är liksom få saker i en kommun som är utpekat i resursplanen. Så det har mycket förväntningar på sig, säger Stjernberg. 

I årsskiftet 2024/2025 fick Mittuniversitetet ett nytt kårhus, vilket redan har bidragit positivt i stadens studentliv menar hon. 

–  Bara det att kårhuset kom till i årsskiftet gjorde nu att, när jag tittar på siffrorna, antalet kårmedlemmar har fördubblats. Och jag menar att vi behöver ju de här insatserna. 

Mittuniversitetet har två campus, i Sundsvall och Östersund. Men inflyttningsmönstret är mer positivt i Östersund enligt siffrorna vi redovisar i del 1. 

– Den här rollen har funnits till en liten del förut, men avdelningen som hade den hade galet mycket att göra, så den blev lite åt sidan, säger Tina Stjernberg.

Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet. Fotograf: Marlene Berg.

Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet, var inte tidigare medveten om det negativa flyttindex i Sundsvall som Dcase kunnat avslöja. 

– Jag hade nog inte riktigt koll på det. Jag hade kunnat ana, men det var nyttigt att få höra. Vi har sett att det varit lite problem med studentlivet och unga, säger han. 

I jämförelse med Östersund menar Fällström att samarbetet mellan kommunen och universitetet har varit starkare där under en längre tid. 

– Jag skulle säga att i Östersund har kommunen jobbat på det sättet som Sundsvall på de senaste två åren börjat bygga upp. För bara ett år sedan anställdes en universitets koordinator Tina Stjernberg. Det har Östersunds kommun haft väldigt länge, säger han. 

Är du nöjd med universitetet just nu?

– Jag tycker absolut att vi ska ha fler campusstudenter, så nöjd är jag absolut inte, men jag tycker vi är på rätt väg, säger Anders Fällström. 

“Det är svårt att engagera nya studenter i studentlivet”

Tobias Dellemyr, 22 år, från Västervik, kom till Sundsvall hösten 2024 för att börja sina studier inom det nyligen etablerade kriminologiprogrammet. Sedan dess har han engagerat sig i flera delar av studentlivet, bland annat det nystartade kårhuset och styrelsen i sin linjeförening. 

Han trivs bra i Sundsvall och är positiv till studentlivet, men upplever svårigheter med att engagera andra studenter.   

– Det är väldigt svårt att få folk att engagera sig i studentlivet. Jag är dessutom eventansvarig i kårhuset, så det är väldigt märkbart för mig, säger Tobias Dellemyr. 

Utöver det svaga engagemanget lyfter han fram hur universitetets rykte påverkar studenternas framtidsutsikter.

– Det är utmanande med fördomar om universitetet, en kandidat på exempelvis Lund väger mer än en kandidat på Miun känns det som, fortsätter Dellemyr.

Tobias Dellemyr går en kandidat i kriminologi på Mittuniversitetet. 
Bild: Sonia Nässén.

Kontrasten blir tydlig när man blickar mot Luleå tekniska universitet (LTU), där studentlivet är levande – särskilt i samband med insparken.

– Vad jag har hört har Luleå en av de större insparkarna, det kallas nolleperioden här. Det är två och en halv vecka tror jag, nästan tre med aktiviteter varje dag för de nya studenterna som börjar, säger Tove Vånsjö, student på LTU.

Resultatet av en aktiv nolleperiod märks direkt, enligt Andrine Olsen, också student på LTU.

Studenter på Luleå tekniska universitet. Till vänster: Tove Vånsjö, 23. Till höger: Andrine Olsen, 25.

Hur ser deltagandet ut?

– Alltså, vad jag förstår är det väldigt högt deltagande. Vi i vår kompisgäng hittade varandra under nollningen. Så nu är vi ett gäng på typ åtta stycken kanske, tillägger Olsen.

Eveline Nilsen, student vid Umeå universitet. Foto: privat.

Även Umeå universitet visar upp ett starkt studentliv – med ett brett utbud av aktiviteter och ett stort fokus på internationella utbyten.

– Det är folk från hela Sverige här, man känner sig inkluderad och välkommen och det blir en rolig dynamik. Insparken är en väldigt rolig månad. Faddrarna tycker att det är det bästa som finns, säger Eveline Nilsen, student vid Umeå universitet (UMU).

Hon ser Umeå som ett universitet som inte bara satsar på gemenskap, utan även på globalt nätverkande.

– Umeå är partner med många andra universitet – många åker på utbytesterminer, Umeå pushar väldigt mycket för det. En av anledningarna till att jag ville plugga civilekonom här är att det finns så mycket möjligheter att åka på utbytesstudier, fortsätter Nilsen. 

Samarbete mellan kommun och universitet

Sammantaget tecknas en tydlig bild: medan universitet som Luleå och Umeå investerar i studenternas sociala och akademiska miljö, tycks Mittuniversitetet i Sundsvall ha svårare att skapa samma engagemang och attraktionskraft. För många nya studenter kan just insparkens struktur och kvalitet vara avgörande för om man stannar – och trivs. 

 

LTU. Pressbild från Luleå Tekniska Universitet.

Jesper Peruzzaro är projektledare för Talent Hub North, ett av Luleå kommuns pågående projekt där Luleå tekniska universitet är projektägare.

– Syftet är att stärka kontakten mellan studenter och näringsliv, och att tidigt få in studenterna i företagen så att de känner sig som en naturlig del av staden, säger Peruzzaro.

Luleå kommun beskriver en nära samverkan med universitetet inom flera områden. 

– Det är dels forskning och innovation, att man stöttar eller finansierar olika forskningsprojekt. Sedan har vi ett gemensamt arbete när vi aktivt jobbar för en attraktiv studentstad, säger Johanna Karlsson, Näringslivsstrateg vid näringslivskontoret vid Luleå kommun.

Hon beskriver karriärmöjligheterna i staden som stora, samt pekar på säkerheten i staden som en stor faktor i att människor väljer att stanna. 

– Även om det kanske inte är studenternas första prio så kanske det är något som vägs in när man väljer att stanna här, säger Karlsson.

Något som skiljer sig från Sundsvalls kommun är hur Umeå kommun beskriver att de, under en lång tidsperiod, tillsammans med universitetet i staden, har vuxit ihop på många sätt. 

Umeå universitet. Foto: Adam Karlsson.

Hur viktigt är universitet för kommunen? 

– Jag skulle säga att det är oerhört viktigt. Umeå stad och Umeå universitet har vuxit ihop på många olika sätt. Man är integrerade på toppnivå, centralt men också på forskar- och studentnivå. Umeå har dubblerat sin befolkning sedan universitet startade, kort sagt, säger Peter Juneblad, näringslivsdirektör på Umeå kommun.

Juneblad berättar att han lägger mellan 50-70 procent av sin tid på samarbetet med universitetet. 

– Vi jobbar extremt mycket med och nära universitetet. Vi är väldigt integrerade, säger han. 

Umeå hade knappt 65 000 invånare år 1965, när universitetet flyttade till Umeå. Det börjar nu närma sig 140 000 enligt Peter Juneblad. 

– Det är klart att universitetet är otroligt betydelsefullt för en stad, säger Juneblad.

Han pratar vidare om svenska universitetsstäder och landar i en slutsats om vad han anser att det generella problemet är.

– Sverige har inte ont om universitet, Sverige har ont om studenter, säger Peter Juneblad.

Studentkårens samverkan med kommunen

Studentkåren i Sundsvall har tydligt märkt av en förändring sedan Tina Stjernberg tillträdde i december. 

– Sedan Tina (Stjernberg) anställdes i december så har jag märkt en stor skillnad i kontakten med kommunen. Vi har samtal kontinuerligt som stärker båda parterna, säger Anitra Gudmarsdotter, ordförande i studentkåren i Sundsvall. 

Hon berättar om hur den ökade kontakten har påverkat studentkåren positivt.

– Det är en stor skillnad från tidigare år som gör att vi blir mer inkluderade i näringslivet. Tidigare så fanns inte kontakten alls vilket gjorde det mycket svårare. Vi har nu en plats i kommunen för att representera studenterna.

Skylt utanför Studentkåren Sundsvalls kontor. Foto: Sonia Nässén.

Gudmarsdotter berättar om kårhuset, som gick i konkurs 2018, och att studentkåren har dragits med stora ekonomiska problem sedan dess. Detta beror enligt henne på alldeles för höga ambitioner för en liten kår och en ledning som skött allt alldeles för dåligt, särskilt ekonomiskt.

Sammanfattat har Sundsvall som universitetskommun legat efter, inte förrän sent 2024 tillträdde Tina Stjernberg som utvecklingsstrateg och koordinator för universitets- och studentutveckling. En roll som tidigare inte existerat.

Vår undersökning visar att Sundsvalls framgång som universitetsstad förutsätter långsiktiga investeringar i studentlivet. Det innebär en starkare samverkan mellan kommunen och universitetet samt en målmedveten satsning på att skapa en identitet där studenter känner sig välkomna, delaktiga och framtidssäkra.

Vägen mot ett attraktivt studentklimat är påbörjad – men fortfarande lång. Mer om detta kommer i del tre på dcase.se.