Ett halvår efter den nya lagen om textilåtervinning hotas hela systemet av kollaps. Telge Återvinning tecknade kontrakt med över 30 kommuner i landet, men vi kan nu avslöja att deras nya anläggning i Nykvarn redan börjar bli överbelastad. Runt om i landet kräver kommuner och ideella organisationer tydligare besked och bättre finansiering från regeringen.

Margita Mattsson, 71, bor ensam i en lägenhet i Sundsvall. Hon är hjärtsjuk och använder käpp. Det blir svårt för henne att ta sig till någon av de tre återvinningscentralerna som finns i kommunen för att separera sitt textilavfall från brännbart.

Till två av dessa tre återvinningscentraler går det att åka buss från Sundsvalls busstation. Du får då räkna med mellan 30 minuter till en timmes bussresa. Det krävs dessutom upp till en kvarts promenad för att nå centralerna. Första kvartalet 2025 skickades 34 ton textilavfall från Sundsvall vilket motsvarar flera lastbilstransporter varje vecka.

– Man vill rädda miljön. Men det blir ju svårt när det är svårt att åka till tippen utan bil, och när bussarna inte går dit, säger hon.

Margita berättar att hon brukar använda sina kläder och kökshanddukar länge och att det inte blir så mycket svinn för hennes del. När hon har textilavfall som inte kan återbrukas blir det efter lagändringen för omständligt att ta sig till insamlingsplatserna bara för att bli av med det.

– Man ber inte grannen som man har lite halv kontakt med att få åka/samåka till tippen.

Hon säger också att det inte är hållbart att lagra textilavfallet i kassar hemma hos sig. Därför tvingas hon att slänga strumpor med hål och trasiga kökshanddukar i hushållssoporna, trots att hon bryr sig om miljön och vill följa lagen. 

”Jag blir nog en lagbrytare med vilje för första gången i mitt långa liv.”

Margita Mattson

Margita är inte ensam om att få det svårt efter den nya lagen. Den infördes 1 januari 2025 efter ett EU-direktiv och innebär att du inte längre får slänga ditt textilavfall i hushållssoporna. Du ska istället samla ihop det i en kasse och lämna in dit din kommun hänvisar till. Det går även att lämna in avfallet i behållare från exempelvis Humana eller Human Bridge, men det är inget de uppmanar till. Du läser mer från dem längre fram i texten.

Ansvaret lades på kommunerna men utan resurser

EU förhandlar om ett producentansvar som ska gälla i medlemsländerna. Det innebär att företagen som producerar textil, de som importerar, säljer och på annat sätt får in textilierna på de lokala marknaderna får det ekonomiska ansvaret för avfallsinsamling, sortering och behandling. Det kan dröja några år innan det är klart, något som gjort att bland annat Frankrike och Nederländerna infört egna producentansvar i väntan på EU. Sveriges regering har inte gjort det, vilket innebär att kommunerna får stå för de ökade avgifterna. Kommunerna måste själva ta fram lösningar utan rådgivning och finansiering. Ali Qadiri, processledare för hanteringen av textilavfall i Sundsvall ställer sig kritisk till det och menar att de behöver all stöd de kan få för att göra det lättare för invånare som Margita.

– Hur kan vi göra rätt för oss så att de kan göra rätt för sig?

Medier runtom i landet har rapporterat om svårigheter i flera kommuner. SVT berättade 15 februari i år att textilsorteringen i Falkenberg var dränkt i kläder, bara drygt en månad efter lagändringen. Mängden textilier de fick in per dag hade dubblerats, en ökning som inte är unik för Falkenberg.

I slutet på april uppmanade Södra Smålands avfall och miljö (SSAM) folk att lagra sina textilier hemma istället för att lämna in dem. På grund av den stora mängden textil som kommer till dem blir containrarna på återvinningsstationer- och centralerna överfulla och behöver stängas. Anläggningen hinner inte sortera allt som kommer in.

Flera kommuner försöker lösa överbelastningen genom att samarbeta med ideella organisationer som Humana och Human Bridge. De tar vanligtvis emot hela och rena kläder som säljs second hand världen över. Nu kan du i flera kommuner även lämna textilavfall som inte går att återbruka i deras insamlingskärl. Det som samlas skickas till länder som exempelvis Litauen för sortering. Organisationerna får nu en ökad andel av sådant som inte kan återbrukas. Det åker till brännbart istället för att säljas vidare, vilket bidrar till mindre inkomster för organisationerna.

”I slutänden innebär det att färre människor kan gå i skola i Afrika, Human Bridge kan skicka mindre sjukvårdsutrustning till områden i världen där det behövs”

Pontus Heimersson, expansionschef för Humana Sverige.

Maxgränsen är snart nådd

I Sundsvall vill man inte uppmuntra folk till att lämna avfallet till Humana även om det är tillåtet. De är därför en av de över 30 kommuner som skickar textilen de får in till Telge Återvinnings textilanläggning i Nykvarn, Stockholms län. Själva anläggningen startade i slutet på januari i år med syfte att hantera konsekvenserna av textillagen. I anläggningen sorteras och värderas allt för hand på ett rullband. Material som går att återbruka säljs till olika företag som är intresserade. Telge kan ta emot 10 000 ton textilier per år. Men de börjar redan efter fem månader nå maxgränsen på vad de kan ta emot. Mycket av det som kommer in är också sådant som inte kan säljas vidare som textil med oljefläckar eller gamla underkläder eller sådant som på annat sätt förlorat sitt värde.

Telge Återvinnings VD, Vesa Hiltula, berättar att textilanläggningen är ganska nära maxkapaciteten om man ser ett år framåt, men berättar vidare att de inte kommer börja säga nej till de kommuner som de har avtal med. De kommer inte heller teckna avtal med kommuner som inte själva har en vilja att utvecklas.

– Vi vill bara jobba med dem som aktivt jobbar med kvalitet med sina textilier, säger han 

De kommuner som Telge ska ha avtal måste vara noggranna med sin insamling och hantering. De ska till exempel se till att textilierna inte går sönder eller blöts ner på vägen till Telge.

Hur ska kommunerna utveckla arbetet med textilhantering? Vad säger politikerna om kritiken? I del två får vi höra röster från politikerna – bland annat EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S) som var med i förhandlingarna för producentansvaret på EU-nivå.

Jessica Westholm, Philip Böthun, Lovisa Warg, Victor Fridén