Heléne Fritzon (S) rasar mot regeringens passiva agerande i frågan om textillagen. Fritzon tycker att regeringen agerar för långsamt och riktar följande uppmaning till klimat- och miljöministern:

– Se till att göra rätt nu så snabbt som det överhuvudtaget går.

Textillagen som trädde i kraft vid årsskiftet, kom utan ett producentansvar (Du kan läsa mer om producentansvaret i Dcase artikel “Ett halvår efter nya textillagen: Klädbergen växer – systemet överbelastat” från 29 maj i år).

EU är i processen med att ta fram en plan som ska gälla i medlemsländerna. Frankrike och Nederländerna har antagit egna producentansvarsplaner i väntan på EU. I Sverige har man valt att avvakta. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sa i en debatt mot riksdagsledamoten Joakim Järrebring (S) att EU:s plan ändrats mycket under förhandlingens gång och att man på sikt skulle behöva ändra det nationella producentansvaret för att passa EU.

Det internationella producentansvaret väntas bli officiellt antagen i höst och kan då börja genomföras i medlemsländerna. Sveriges regering har därför påbörjat arbetet med att ta fram en plan som liknar EU:s.

Pourmokhtaris förklaring

För tillfället exporterar Sverige en stor del av textilavfallet till sortering och förbränning i Litauen. Klimat- och miljöministern har avböjt en intervju med Dcase men har tidigare kommenterat frågan i en intervju med Ekot 4 april i år. Där säger hon att det är en bra lösning att skicka avfallet till Litauen då man återvinner och återanvänder mer av textilierna där.

I sändningen hävdar Pourmokhtari också att kommunerna har varit medvetna om textilavfallslagen i flera år och därmed haft gott om tid på sig att förbereda sig inför den nya lagen.

Har inte de resurser som krävs

Ali Qadiri, processledare för textilavfallshanteringen i Sundsvalls kommun, säger att kommunerna fått uppdraget att separera textilier via EU och staten, men att det inte tillkommit några ekonomiska styrmedel för att kunna klara av det.

Qadiri är inte den ende från kommunhuset som har åsikter om införandet av textillagen. Kjell Bergkvist (C), ordförande i miljönämnden för Sundsvalls kommun, tycker inte heller att den nya textillagen har fungerat i praktiken. 

”Jag är inte jättenöjd med upplägget och hur har det startat. De (regeringen, reds. anm.) hade behövt se till så att någon kunde ta hand om avfallet innan man klubbade igenom en sådan lag”.

Kjell Bergkvist, ordförande miljönämnden i sundsvalls kommun

Bergkvist anser att kommunen lämnas utanför, utan några resurser. Han berättar att marknaden inom textil är liten och att en av de som man kan samarbeta med är Telge återvinning i Nykvarn. Telge intervjuades av Dcase i artikeln “Ett halvår efter nya textillagen: Klädbergen växer – systemet överbelastat” från 29 maj i år

– Nu ser det nästan ut som att nästan allt går till förbränning och de har gjort det lätt för sig när de lagt det på kommunen utan att ge några resurser. Det finns ju inte heller någon marknad som kan bearbeta allt material, den enda är Telge, säger Bergkvist.

När det gäller Sundsvalls framtida arbete med textilinsamlingen, menar Bergkvist att det krävs privata aktörer för att driva processen framåt.

Bergkvist påpekar bristen på observation och förberedelser inför lagens införande.

-Det är jättebra med regelverket men mindre bra att det inte var förberett. Det finns ingen tillsyn. Om vi inte tar fram något producentansvar så är det skattebetalarna som får betala. Men sen när vi tar fram ett producentansvar finns det ingen textiltillverkare i Sverige, det får bli steg två som man får titta på längre fram hur det kommer att fungera som, avslutar han med.

Den nya textillagen är ansedd som ett viktigt steg för ökad textilinsamling och återvinning, men både Kjell Bergkvist och Ali Qadiri påpekar att det krävs mer resurser, tydligare ansvarsfördelning och fungerande marknader för att uppnå en verkligt hållbar textilhantering i praktiken. 

“Inte rimligt att lägga ansvaret på kommuner eller frivilliga organisationer”

Heléne Fritzon (S) sitter sedan 2019 i flera utskott i EU-parlamentet, däribland utskottet för miljö- klimat och livsmedelssäkerhet. Hon har deltagit i förhandlingarna om EU:s producentansvar och anser att Sveriges regering behöver ge tydligare riktlinjer åt landets kommuner så att de kan hantera textilavfallet. 

– Det är inte rimligt att lägga det ansvaret på vare sig kommuner eller frivilliga organisationer, säger hon.

Flera av Sveriges kommuner har i dagsläget avtal med organisationer som Humana och Human Bridge. Vanligtvis tar de emot kläder som går att sälja second hand världen över. I de kommuner som organisationerna samarbetar med tar de nu även emot textilavfall, sådant som inte går att återbruka. 

– I vissa områden har vi fått 70% ökning av avfall, då har vi fått fylla på med fler containrar. Vi har placerat ut flera containrar, berättar Pontus Heimerson, affärsutvecklare för hållbarhet, Humana Sverige.

Överskottet från både Humana och Human Bridge går till olika biståndsprojekt och stöd i exempelvis Afrika. Ökningen av textilier som inte går att återbruka innebär ökade kostnader för organisationerna vilket leder till ett mindre överskott. Lars Råsberg, administrativ chef och biträdande direktor för Human Bridge berättar att det blir ansträngande för deras ekonomi. 

– Kommuner har sagt upp avtal med oss, för att vi har begärt ersättning för att vi kan hantera deras material, säger Råsberg.

Fritzon vill att regeringen agerar

Tidigare migrations- och biträdande justitieminister Heléne Fritzon är bekymrad över att de ideella organisationerna behövt ta ansvar för hanteringen av textilavfall. Hon menar att de är förebilder som inte ska belastas med mer än vad de har. EU-parlamentarikern köper inte heller klimat- och miljöministerns förklaring om att bristen på producentansvar beror på EU. 

– Det är inte så att vi förhindrar någon medlemsstat att gå vidare och införa producentansvaret nu, utan det är fullt möjligt att göra det, förklarar Fritzon. 

Hon berättar att EU:s textilavfallsdirektiv ska beslutas och godtas formellt nu i höst men medlemsländerna har då 20 månader på sig att få igång det på en nationell nivå. Sedan får de ytterligare några månader på sig för att systemen ska vara fullständigt implementerade.

– Längsta möjliga tid är nästan tre år från nu, och det är alldeles för lång tid om vi tittar på var Sverige befinner sig.

Fritzon berättar att Sverige har alla förutsättningar att komplettera avfallshantering med textil och producentansvaret. Hon fortsätter med att Löfvens regering gjorde en utredning om att gå snabbt fram med producentansvar 2020.

”Utredningen finns redan och det är bara för regeringen att damma av den”.

Heléne fritzon,Utskottet för miljö, klimat och livsmedelssäkerhet, Eu-parlamentet

Fritzon poängterar att läget är ansträngt och att det börjar bli riktigt bråttom. Hennes uppmaning till regeringen är att något måste göras innan textilbergen växer fullständigt. 

– Det är klart att jag välkomnar om klimatministern nu börjar inse att det är så.