Dcase har i de tidigare delarna av granskningen av hypotyreosvården fått höra de drabbades röster, men hur ser de medicinskt kunniga på saken?
Finns det något enkelt svar på varför situationen ser ut som den gör?

Genom vår granskning har vi kunnat konstatera att det finns många inom sköldkörtelvården som känner sig orättvist behandlade. Men hur kan det komma det sig och var finns lösningen? Vi har pratat med två olika läkare om hur det kan se ut ur ett vård-perspektiv.

Jan Calissendorff, överläkare på medicinska enheten för endokrinologi på Karolinska universitetssjukhuset, anser att det finns många svar på en väldigt komplex fråga.

Han själv är inte helt bekant med det upplevt dåliga bemötandet inom sköldkörtelvården. Han menar att hypotyreos är en så pass vanlig sjukdom att de oftare hamnar hos primärvården än hos endokrinologen.

– Det finns studier på att det är mellan tio och femton procent av patienterna som är missnöjda, och det betyder ju att nästan 90 procent faktiskt är nöjda med sin behandling, säger Jan Calissendorff. 

Även om Calissendorff inte själv varit i kontakt med så många missnöjda patienter, anser han att det är ett problem att de känner sig dåligt bemötta.

– Alltid tråkigt när patienter upplever att de inte blivit bemötta på ett bra sätt, eller inte fått den behandling den behöver. Sen har ju patienten ofta en förväntan på att de ska få en behandling som de kanske inte får, och kanske tror sig ha sjukdomar de inte har, säger han.

Calissendorff menar att det kan finnas flera anledningar att patienter inte mår bra trots behandling. Till exempel att symptomen på hypotyreos är så pass ospecifika. 

– Man kanske är trött, man går upp i vikt, man tycker att hjärnan inte funkar riktigt bra. Och så kan det ju vara ändå, rent generellt är det ju ganska många människor som inte mår riktigt bra, utan att man har en diagnos, säger han.  

Vad finns det då för utmaningar från sjukvårdens sida? 

– Utmaningen är att man måste lyssna på patienten, bemöta patienten med respekt, undersöka patienten och se om det finns fler orsaker, säger Jan. 

– Även om man får läkemedelsbehandling för en kronisk sjukdom, kanske inte allt blir precis som det har varit. Det kanske finns många andra förklaringar, andra förhållanden i livet, som möjligen kan spela in, fortsätter han. 

Calissendorff menar att det finns en felaktig bild av att sköldkörtelvården skulle vara sämre i Sverige än någon annanstans. 

– Det här med att “svenska läkare kan ingenting” blir jag lite provocerad av, för det här är vanliga sjukdomar, det här lär sig alla tidigt i läkarutbildningar att de här sjukdomarna finns. Problematiken finns inte bara i Sverige eller Europa, utan även i andra delar i världen. Det är välkänt, men det är absolut tråkigt att en del inte blir bra bemötta eller inte får behandling, säger han. 

”Det som bär vården är ett förtroendefullt förhållande mellan patient och läkare”

På frågan om var ansvaret för att patienter blir bemötta med respekt säger Jan Calissendroff att det är ett ansvar som bör ligga på den specifika läkaren. 

– Den enskilde läkaren i sitt möte med patienten har absolut ansvaret. Man ska behandla patienten med respekt, och utreda det som ska utredas. Patienten har också på ett sätt ett ansvar – men det som gör att man kan komma framåt är ju relationen där, det som bär vården är ett förtroendefullt förhållande mellan patient och läkare, säger han.

Kenneth Illvall har träffat många hypotyreossjuka sedan han blev läkare. Foto: Medicheck

Kenneth Illvall är chefsläkare på Medicheck, som är en privat digifysisk vårdgivare med hundratals specialistläkare. Han har träffat många hypotyreos-patienter i sin yrkesverksamhet. Han tycker att det viktigaste är att patienterna blir lyssnade på och bemötta med respekt. 

”Man måste vara frisk för att vara sjuk, man måste orka stångas”

– Jag har ju hört gång på gång från patienter att de inte bli lyssnade på, att läkaren bara kollar på provet och de ser ju bra ut, men patienten mår inte bra, berättar Kenneth Illvall. 

Han tror precis som Jan Calissendorff att anledningen till att det kan dröja länge för en diagnos är att symptomen påminner mycket om andra sjukdomar. 

I sitt arbete med hypotyreossjuka har han förstått att många någon gång känt sig dåligt bemötta. Han tror också att man måste engagera sig mycket i sin egen vård, vilket alla såklart inte har möjligheten att göra.

– Man måste vara frisk för att vara sjuk, man måste orka stångas. Det är ett enormt lidande dessa patienter lever med, säger han.

Dcase har under flera veckor sökt ett tiotal andra läkare både över e-post och telefon. Dessvärre har ingen av dessa riktigt velat eller kunnat svara på frågan: Varför hypotyreossjuka upplever att de blir dåligt bemötta av vården.

Vi är fortfarande intresserade av att komma i kontakt med annan vårdpersonal eller politiker som har synpunkter i frågan. Maila case.ecv@gmail.com.

Läs de övriga artiklarna i granskningen #deförsummade här

Marika Eld
Hanna Carlsson