Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är www.dcase.se_header-1280x720.jpg

En rekryterare som fiskar efter nyanlända latinamerikaner i facebookgrupper.

Rättslösa förhållanden, uteblivna löner och hopp om att få stanna i Sverige. 

Det här är verkligheten i ett av Sveriges största reklamföretag.

Via ett tips – av tidigare arbetare – fick vi nys om att det finns flera städföretag i Stockholm som anställer latinamerikaner svart och i vissa fall inte heller betalar ut lönen för arbetet. Ägarna av företagen var också de, vid en närmare koll, från Latinamerika.

Vi har varit i kontakt med flera personer som vittnar om att de har jobbat svart utan att få betalt, personer som anställt svart och personer som konkurrerar med företag som använder sig av svart arbetskraft. Efter att ha grävt på ytan insåg vi tillslut att problemet är mycket större än vi någonsin kunnat tro. 

Under 2020 kom ungefär 2 800 latinamerikaner till Sverige för att söka sig en bättre framtid. Vissa flyr krig, andra av politiska skäl, många vill också lämna fattigdomen i hemlandet. Av de latinamerikaner som finns i Sverige så bor många i Stockholm, och av de så är runt 19 000 med i en facebookgrupp för latinamerikaner i Stockholm. Här både erbjuder och söker människor jobb.

I vissa trådar dyker det emellertid upp arga kommentarer av personer som har jobbat, och inte fått den lön de blivit lovade. Stötestenen är att de i många fall har jobbat svart, vilket är ett stort problem i bland annat städbranschen. Vi börjar vår resa genom att gå med i den facebookgruppen. 

Francisco Rohland kom till Sverige från Chile för sju år sedan. Han startade sitt företag inom städbranschen 2016, med Stockholm som bas. Han är djupt bekymrad för hur vissa av hans konkurrenter anställer personer svart och utnyttjar människor som inte har koll på hur det svenska samhället fungerar. 

– För mig är det en tävling som jag inte kan vinna. Jag måste betala in skatter och avgifter och det blir mycket pengar för mig. Det finns många företag som tar in nyanlända personer och utnyttjar dem, säger han.

Fransisco Rohland driver städföretag i Stockholm. Foto: Privat.

Är det ett problem som är vanligt i branschen?

– Ja, det är ett problem. Under pandemin har det varit ett ännu större problem än tidigare eftersom det finns mindre jobb. De stora företagen överlever, de kan hålla nere priserna, men jag kan inte göra det på samma sätt.  
Francisco säger sig känna till många inom branschen som anlitar svart arbetskraft och struntar i att betala dem. 

Latinamerikaner vs Latinamerikaner  

Historier från flera av varandra oberoende latinamerikanska invandrare, som vi har varit i kontakt med, har lett oss till företaget Svensk Direktreklam. Företaget har en omsättning på 700 miljoner kronor och är verksamma i hela Sverige.

Sergio, som egentligen heter något annat, lämnade Colombia tillsammans med sin familj på grund av en svår ekonomisk situation och har bott i Sverige i 18 månader. De har fått avslag tre gånger från Migrationsverket på deras asylansökan. Via facebookgruppen för latinamerikaner i Stockholm så fick både han och frun jobb på Svensk Direktreklam.

– De sade att de skulle hjälpa oss med att fixa ett samordningsnummer. Vi jobbade tre helger i rad, efter den tredje gav Svensk Direktreklam oss ett kontrakt. De sade att vi kunde gå till skatteverket, men skatteverket kunde inte ge oss något samordningsnummer.

Sergio och hans fru bor i en mindre stad cirka tio mil från Stockholm. 

– Vi åkte hemifrån klockan sex på morgonen och vi började runt halv nio. Vi betalade buss till Uppsala på 100 kronor, sedan var det 142 kronor med tåg till Stockholm. Det vi tjänade var 75 kronor per distrikt.

Reklamutdelarna har varken månadslön eller timlön. I stället får de betalt för varje distrikt de delar ut reklam i. Ett distrikt kan omfatta flera hundra hushåll och det tar lång tid att dela ut all reklam. Sergio tjänade 100 kronor på att dela ut reklam till 238 hushåll.

Vi har – genom att gå med i facebookgruppen för latinamerikaner i Stockholm – kunnat se att speciellt en person är aktiv i rekrytering av latinamerikaner till Svensk Direktreklam. Det är en kvinna, också från Latinamerika, som vi kallar för Rekryteringskvinnan. Hon har återkommande under de senaste åren skrivit inlägg där hon söker personer som vill jobba extra åt Svensk Direktreklam.

José Luis Restrepo kom från Colombia till Sverige i slutet av 2019. Han fick via en kompis nys om att det fanns jobb på Svensk Direktreklam. Han tog då kontakt med Rekryteringskvinnan.

José Luis Restrepo har ännu inte fått någon lön av Svensk Direktreklam. Foto: Privat.

– Hon är med i gruppen och verkar solidarisk och som att hon vill hjälpa folk. Men det är rena lögner. I mitt fall ville jag bara jobba och jag hade inte några problem med att betala skatt.

Efter att ha hört historierna om hur nyanlända känt sig utnyttjade av Svensk Direktreklam bestämde vi oss för att kontakta företaget och låta dem berätta varför de gör så här.

Vi ringer till företagets vd Henrik Olsson som hänvisar oss till företagets juridik- och miljöansvarig Torbjörn Andersson. Det svar vi får av honom tycker vi låter konstigt men efter ett tag förstår vi att problemet inte handlar om att de anställer svart arbetskraft, det är mer omfattande än så. Ett stort systemfel blottläggs, som gör att företag som inte betalar ut lön, står helt utan ansvar.

Läs mer i del två av #Moment22.

Läs mer i del tre av #Moment22.

William Stenius

Max Jansson

Oskar JP Danielson Frost