Kommunen har under de senaste åren kantats av minusresultat. – De budgeterade underskotten blev gigantiska för 2023. Och det kommer bli ännu värre i år, säger Henrik Kvist, ekonomichef
“Vi bedömer att kommunen inte har bedrivit kommunen på ett ändamålsenligt och ur en ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen inte har följt upp ekonomin i tillräcklig omfattning, och inte heller fattat de beslut som krävs för att klara en ekonomibalans.” Så löd kritiken från kommunens revisorer angående kommunens årsredovisning.
Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges kommuner och regioner, menar att det är upp till revisorerna att göra en bedömning av kommunens ekonomiska situation men att ett förslag om att styrelsen inte ska få ansvarsfrihet skulle kunna vara slutsatsen.
– Men sen saknas själva formuleringen “därför föreslår vi att styrelsen inte ska få ansvarsfrihet” som borde kunna vara konklusionen av en sådan skrivning, säger hon utan att kommentera Bräcke specifikt.
De senaste årens minusresultat i Bräcke kommun har lett till år av oro och kritik från kommunrevisionen. I de fyra senaste årsrapporterna från revisionen har bedömningen varit att kommunen inte uppnått målen för god ekonomisk hushållning, men trots det har styrelsen fått behålla ansvarsfriheten.
– Vi lämnade ett antal anmärkningar men vi rekommenderade ansvarsfrihet, säger Torbjörn Näslund, ordförande för kommunrevisionen i Bräcke.
Det rådande balanskravsunderskottet i Bräcke kommun uppstod 2020, med ett redovisat minusresultat på 11,4 miljoner kronor. 2021 blev ett ännu större minusår för kommunen som redovisade ett negativt resultat på 17,4 miljoner kronor för året. 2022 gör kommunen ett plusår på 5 miljoner kronor, innan efterföljande år skulle komma att bli det som ekonomichef Henrik Kvist beskriver som det tuffaste under hans tid i Bräcke kommun.
Adderat med de tidigare årens resultat lämnades sammanlagt ett balanskravsunderskott på 35,2 miljoner kronor. Kvist anger inflationen och pensionskostnader som två orsaker till de ekonomiska problemen.
– Det blev ju en jättediskussion i kommunen, vad gör vi nu? De budgeterade underskotten blev gigantiska för 2023. Och det kommer bli ännu värre i år, säger Henrik Kvist.
I sökandet efter ekonomiska lösningar gjorde man bland annat 2022 en bidragsansökan hos Delegationen för kommunal ekonomi i balans, även känd som “kommunakuten”. Bräcke kommun tilldelades drygt 100 miljoner kronor, vilket var det största bidraget som någon kommun fick 2022.
– Vi kastade in allt vi kunde komma på som kändes som att det skulle kunna hjälpa oss, säger Kvist
Det riktade bidraget på drygt 100 miljoner kronor ska bland annat gå till rivningar och en ny skola. Bidraget kommer dock med krav på motprestationer. Kommunen måste bland annat ha avtal med entreprenörer samt uppvisa gjorda besparingar. Om kommunen inte lyckas uppfylla kraven på motprestationer kommer bland annat ett krav på återbetalning.
– Jag känner i dagsläget ingen som helst oro att möta kraven. Självklart har det väl varit i omgångar lite småskav men nej, jag känner ingen oro, säger Kvist.
Henrik Kvist slår fast att Bräcke kommun måste jobba “långsiktigt och strukturerat” för att ta sig ur den tuffa ekonomiska situationen. Enligt Kvist är kommunen förberedd på ytterligare minusår 2024 och 2025. Förhoppningen är att det därefter ska börja vända uppåt.
– De här gigantiska underskotten som vi prognostiserar för 2023 och 2024, vi kan inte hantera dem på ett vettigt sätt. Då skulle kommunen sluta fungera helt, säger Henrik Kvist som ändå känner en viss optimism inför framtiden.
– Jag ser i min roll, egentligen för första gången sedan 2018, ljuset i tunneln, säger Henrik Kvist.
Richard Nilsson (S), ordförande för kommunstyrelsen, förtydligar att enbart rivningsåtgärderna inte är tillräckliga för att rädda upp ekonomin, utan att fler åtgärder planeras att genomföras. Kommunen har budgeterat för en besparing på omkring 30 miljoner kronor de kommande åren, bland annat inom vård och omsorg, skolverksamheten och bostadsverksamheten.