I erbjudandet från bemanningsbolaget skulle 15 utredningar göras på mindre än två månader. Nu kan nya riktlinjer från Socialstyrelsen sätta stopp för snabbutredningar.
– Ofta blir det för fort och för slarvigt, säger Anki Sandberg, förbundsdirektör på riksförbundet Attention.
Under hösten 2022 kom Socialstyrelsen ut med riktlinjer för hur diagnoser ska sättas. Under våren i år har samma myndighet lagt till 13 nya rekommendationer. De är tänkt att dessa ska inrikta sig extra på hur människor med särskilda behov ska behandlas.
Anki Sandberg från Attention, intresseorganisationen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är positiv till de nytillkomna riktlinjerna.
– Riktlinjerna har kommit nu eftersom merparten av resurserna går till själva utredningarna, det finns helt enkelt ingen tid kvar till stöd och behandling. Då har Socialstyrelsen titta på om det läggs för mycket resurser till utredningarna och därefter har man ingen tid kvar.
Anki Sandberg förklarar att Socialstyrelsen nu har börjat hitta modeller för vad som fungerar bäst för individen.
– Det finns inget bestämt att det ska vara tio träffar på åtta timmar. Nu tittar man istället på hur varje fall ser ut, säger hon.
Anledningen till varför snabbutredningar är något man kan använda sig av, är att de inte slukar så mycket resurser tidsmässigt av vården eftersom man snabbare får in klienten till stöd och behandling. Samtidigt finns det många anledningar till att det inte är något hållbart och varför Socialstyrelsen gick ut med de nya riktlinjerna.
– Ofta blir det för fort och för slarvigt vilket vi ser har lett till att man gör fel eller missar, då ett specifikt barn eller ungdom inte har någon funktionsnedsättning eller en annan funktionsnedsättning. Autism och tourettes är ofta mer komplexa än vad de verkar på ytan. Eftersom alla barn/ungdomar är olika och inte kan behandlas på samma sätt, säger Anki Sandberg.
NPF-diagnos
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. NPF har du med dig i livets alla skeden.
Källa: Attention
Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär att det kan vara svårt att förstå, lära sig saker och att bli självständig. Med rätt stöd och anpassningar kan personer med IF klara mer i sin vardag. IF kallades tidigare för utvecklingsstörning.
Källa: Habiliteringen
Kommer aldrig att klaras av
Hos Region Västernorrland har väntetiden på till exempel Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) varit lång. Utöver ett uppsving i mars 2024, då 62 procent fick ett första besök inom 30 dagar, har mängden som fått möjlighet till ett första besök på BUP inom vårdgarantin på 30 dagar genomsnittligen legat strax under 25 procent, perioden mars 2023-februari 2024. Under den tiden har 160 personer fått sitt första besök. För nio år sedan var läget annorlunda, mellan mars 2014-februari 2015 fick mer än 96 procent ett första besök inom 30 dagar (SKR, 2024).
– Köerna är så långa att de troligtvis aldrig kommer att klaras av, säger en psykolog som vi har talat med och vill vara anonym.
Oseriöst och etiskt fel
I en tidigare artikel avslöjade DCase ett erbjudande som psykologen Petra fått från ett privat bemanningsbolag. Erbjudandet var att hon skulle göra 15 utredningar inom loppet av mindre än två månader på barn i åldrarna 0-6 år. Jeanette Stenwall, psykolog inom skolan i Sundsvall, har jobbat som psykolog i runt 15 år och jobbade tidigare på BUP. Där jobbade hon med att göra utredningar likt erbjudandet och enligt henne är det inte en rimlig tidsram att göra så många utredningar på.
– Det känns inte särskilt seriöst med den tidsaspekten. Jag hade inte klarat av det, säger Jeanette Stenwall.
En stor anledning till varför är den tid som behövs för att förankra sig hos barnet och dess familj. En psykolog måste anpassa sig efter sin patient och det är därför svårt att sätta en smal tidsplan. Om ett barn har svårt att öppna upp eller prata måste man lära känna dem lite först. Det kan vara i form av någon lek eller att göra något annat som barnet är bekväm med. En sådan sak tar tid och är en viktig sak att ha med sig i utredningen. Jeanette menar att den kontakten inte är möjlig om man ska göra så många utredningar på så kort tid.
En annan viktig aspekt när det kommer till snabbutredningar och utredningar generellt är etiken.
– När man jobbar med barn och familjer så finns det moraliska och etiska aspekter som jag inte hade känt mig bekväm med, säger Jeanette Stenwall.
Jeanette berättar att alla föräldrar och barn reagerar väldigt olika när de får veta att barnet har en diagnos. Vissa känner att det är jobbigt och många kan bli jätteledsna.
– Att leverera en IF-diagnos är det absolut tyngsta att leverera, säger hon.
En till anledning som Jeanette beskriver är negativt med de snabba utredningarna är om man upptäcker något som man inte riktigt letade efter. Med det menar hon att man kan göra en utredning för autism och under utredningens gång upptäcka att barnet mer troligtvis borde få en IF-diagnos. Att ge det beskedet är mycket tyngre och beskedet måste få landa hos barnet och familjen. I en snabbutredning är kontakten mellan psykolog och barn med familj oftast över så fort en diagnos är satt.
– Jag har behövt träffa föräldrar flera gånger efter att diagnosen är satt för att de har frågor och funderingar om hur deras liv kommer gå vidare eller förändras när deras barn väl fått en diagnos, säger Jeanette Stenwall.
Eliam Fanberg
Fredrik Esaac
Viktor Svensson
Jesper Stridsberg