Inget land i världen har nått lika långt i utvecklingen av digitala betalmedel som Sverige. Systemen fungerar sömlöst så länge man är svensk medborgare. För en asylsökande eller papperslös blir utanförskapet stort.

I Sundsvall har en asylsökande kvinna mot alla odds lyckats få ett fast jobb. Obeskrivligt stort tycker hon att det är. Problemet är att hon kan jobba hur mycket som helst, men sin lön kommer hon inte åt. Hon har inget id-kort och kan inte hämta ut en lönecheck hos sitt ombud. Hon har inget personnummer och kan inte starta ett bankkonto. Hon har inget medborgarskap och får därför inte vara delaktig i det vi tar för givet.

Mellan 2017 och 2020 sökte drygt 80 000 personer asyl i Sverige. Processen som leder till uppehållstillstånd eller utvisning kan vara lång och den asylsökande har under tiden inget personnummer, inget svenskt id-kort och dåliga möjligheter att starta bankkonto. 

Detta gör att nyanlända är en av grupperna som drabbas hårdast av det digitaliserade betalsystemet. Tillsammans med äldre människor och personer med funktionsnedsättningar är de allra mest utsatta i det kontantlösa Sverige.

Betlehemskyrkan i Sundsvall håller i stans enda asylrådgivning. I första hand lär de ut språket och i andra hand ger de guidning i det svenska samhället. Språkcaféer, kvinnogrupper och kurser som byter av varandra. Från rummet bredvid hörs cellomusik, varje dag hyr en tjej ett rum för att öva.

– Jag blir så känslomässigt påverkad, visst är det fint? Jag är så van att höra falsk cello, säger Maria Byström.

Maria är församlingsassistent med diakonal inriktning. Hon har precis kommit tillbaka från vårdcentralen där hon var med en papperslös kvinna. Maria behövde följa med och betala åt henne med kort, kvinnan själv får inte ha något och vårdcentralen tar inte emot kontanter.

– De asylsökande vet inte om vad de saknar, men de som har fått uppehållstillstånd börjar inse hur stor del av världen de inte har haft tillgång till, säger Maria. 

Just så är det för Mahnaz Selin. Hon har fått uppehållstillstånd och med det kom alla betallösningar hon inte fick ha tidigare. 

– Det var en stor skillnad. Allt blev mer bekvämt – det är lättare att betala fakturor, det var enkelt att öppna ett bankkonto. När jag har fått ett personnummer kan jag bli medlem i olika affärer och få rabatter. En asylsökande har mycket mindre pengar och ett större behov av rabatter, men de kan inte bli medlemmar. Egentligen är den enda platsen som inte kräver personnummer biblioteket, det är ett bra ställe, säger Mahnaz.

Till biblioteket kunde hon också gå för att använda internet. Utan personnummer går det inte att teckna ett mobilabonnemang eller ett internetabonnemang till hemmet. Som asylsökande fick Mahnaz därför köpa internet på sitt kontantkort.

– Det blir mycket dyrare med kontantkort. Alla säger att det viktigaste är att lära sig språket, men när kurserna är digitala i pandemin blir det väldigt dyrt att lära sig språket, säger Mahnaz.

– Allt bygger på att man är uppkopplad, våra kurser är digitala, barnens skola kräver internetuppkoppling, all information du behöver finns på nätet. Hur ska en asylsökande ha råd med att ladda kontantkort för den lilla ersättningen de har varje månad? säger Maria.

På LMA-kortet står det om den asylsökande har rätt att jobba i väntan på att beslutet tas. Men att få jobb är svårt. Maria Byström berättar att många jobbar svart och att besvärliga situationer kan uppstå även om man får ett vitt jobb. 

– En asylsökande kvinna fick ett fast jobb mot alla odds, men hon behövde ha ett bankkonto för att kunna få lön. Det är svårt att få utan personnummer. På den tredje banken vi gick till jobbade en snäll människa som litade på oss. Kvinnan fick ett konto och lyckan var enorm. 

Trots detta fungerade inte utbetalningarna. Om man jobbar för kommunen måste lönen gå via deras bank. Kvinnan som inte hade ett personnummer kunde inte registreras. 

– Jag ringde på dagen och på kvällen och till kundtjänst och till slut hittade vi en ansvarig som ville hjälpa oss. Det är kusligt att det är så – att man måste hitta en trevlig person. Nu jobbar den här kvinnan vitt och får lön på sitt eget bankkonto, men vårt samhälle har gjort det mycket enklare att jobba svart och få pengar i en plastpåse, säger Maria.

Om någon som inte har ett bankkonto får ett jobb, kan lönen skickas på postgiroblankett. Problemet är att en person utan id-kort inte får lösa in avier.

– Asylsökande har arbetstillstånd och rätt att jobba, men ingen har tänkt på hur de ska få lön. Det är en så konstig tankevurpa, säger Maria.

Diskuterar ni som jobbar med asylrådgivning de här frågorna?

– Mest ojar vi oss. Ibland försöker vi påverka och ringer runt och frågar och klagar. Det behöver inte vara så krångligt, men jag tror inte att makthavare orkar tänka hela linan ut. Men det här är också bara ett av kanske 25 eller 30 problem en asylsökande har i Sverige. Vi försöker hjälpa till, men det finns så oerhört många brister i samhället, säger Maria Byström.

Sedan 2007 har länsstyrelsen mätt människors tillgång till grundläggande betaltjänster. Varje år visar rapporterna att tre grupper – äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättningar hamnar utanför samhället. Varje år skickas rapporterna till Sveriges beslutsfattare.

Klicka här för att läsa om vilka insatser som görs, och inte görs, i nästa del av #medgesej.