Under Åsa Backhaus första förlossning fick hon havandeskapsförgiftning vilket gjorde att hennes första barn kom till världen i vecka 33 genom ett akut kejsarsnitt. 

Den närmsta tiden efter förlossningen blev emotionellt påfrestande då hennes dotter låg på neonatalavdelningen i två veckor.

När Åsa blev gravid igen kom minnena från den förra förlossningen tillbaka. Den här gången önskade hon ett planerat kejsarsnitt för att känna en större trygghet.

– Det blev så mycket konstigheter under den graviditeten, så då kändes det mycket tryggare att ha kejsarsnitt med andra barnet också, säger hon.

Inför sitt möte med auroramottagningen kände Åsa att hon behövde förbereda sig för att lyckas bli hörd. Hon började läsa på och mentalt förbereda sig inför, vad andra beskrivit som, en kamp.

Trots allt detta blev Åsa nekad kejsarsnitt. 

– Man ska ju kunna få mer hjälp till att kunna fatta det beslut som känns bäst för en själv. Man ska inte behöva kriga för sin sak på det sättet. Utan det ska finnas mer valfrihet i vården tycker jag, säger hon.

Hon blev nekad med motiveringen att hon saknade medicinska skäl och upplevde att det inte fanns något utrymme för diskussion alls.

–  Det kändes lite kränkande. Dels att jag inte fick bestämma själv men också “shit vad gör jag nu?” Jag är ändå gravid och kan inte göra så mycket åt det. Hur ska jag tackla det här?, säger hon.

Förlossningen och konsekvenserna

Åsa började få havandeskapsförgiftning igen och fick därmed tidig igångsättning. För henne blev beskedet lugnande då förlossningen kändes mer kontrollerad. 

Väl i förlossningssalen kände Åsa att hon inte blev inkluderad. Att det hon skrivit i sitt förlossningsbrev inte blev uppmärksammat av personalen.  

–  Man var någon som folk gjorde saker med istället för att man själv hade något säg i det hela. Det här är ju liksom inte så det ska vara, säger hon.

Det hela slutade i två förlossningsskador för Åsa som hon känner hade kunnat undvikas.

– Man ska inte behöva få förlossningsskador. Jag fick hud som okontrollerat började växa ihop vid slidmynningen. Sedan märkte jag när jag väl kunde ha sex igen att det kändes inte som förr utan det var någon nerv som har blivit skadad på något vis. 

Nervskadan är något Åsa tvingas leva med idag. Den andra skadan opererades bort efter förlossningen.

Text: Elham Mohamed