En person som försökt sätta ord på hur viktigt det är med ett bra bemötande är Bjöörn Fossum, professor i omvårdnadsvetenskap och med lång erfarenhet från den kliniska vården.
– Den här tilliten till vården, den är så oerhört viktig, säger han.
Bjöörn utbildade sig till sjuksköterska vid mitten av 70-talet och när vi ställer frågan om det hänt mycket inom vården sedan dess, funderar han en stund.
– Man kan ju tycka att det måste ha hänt väldigt mycket, och jo visst har det hänt väldigt mycket med det medicinska, det har ju gjorts massa nya upptäckter och så. Men jag skulle säga att det har kanske inte hänt så mycket i det där mänskliga eller medmänskliga för där är det fortfarande en hel del problem, säger Bjöörn.
Han menar att det finns väldigt många svårigheter och att vårdpersonal ibland inte orkar hela vägen.
”Men jag skulle säga att det har kanske inte hänt så mycket i det där mänskliga”
Bjöörn fossum
– Man gör rätt med mediciner, man sätter nålar och man opererar rätt och sådär, men det är just det där att prata, att ta emot och lyssna, finnas där, och där orkar vi inte hela vägen, säger Bjöörn.
Foto: Privat
Vem är Bjöörn?
Bjöörn Fossum är professor i omvårdnadsvetenskap och redaktör till läroboken Kommunikation, samtal och bemötande inom vården. Han föreläser också om kommunikation och bemötande för blivande sjuksköterskor och läkare på vårdutbildningar. Han har tidigare under många år jobbat som barnsjuksköterska med svårt sjuka barn och där väcktes intresset av hur relationerna i vården ser ut. Trots att Bjöörn blev sjuksköterska på 70-talet ser han inte några stora skillnader när det handlar om bemötande i vården.
Enligt Bjöörn finns det flera olika studier som behandlar just det här med bristfälligt bemötande där många patienter sagt att själva vården var okej – men att bemötandet inte var bra. Han tycker att hur ett bra bemötande definieras är subjektivt och ofta kan det vara väldigt subtilt vad det är som får en att känna sig sedd eller förstådd.
– Det kan vara sånt som att “jag kände mig inte bekräftad”, eller “jag kände mig inte trodd” eller “hon tittade inte mig i ögonen”, alltså väldigt svåra saker att mäta. Men antagligen väldigt, väldigt viktigt för personen själv, säger Bjöörn.
Viktigast att bli lyssnad på
Men exakt hur ett bra bemötande ser ut har ingen riktigt klurat ut, tror Bjöörn. Men en sak som ofta återkommer är att patienter önskar att bli förstådda , bekräftade och hörda.
– Ett spår för att nå ett bra bemötande det är ju att som vårdare inte prata så mycket, utan låta patienten få utrymme så att hon eller han får berätta – och verkligen få plats att berätta, säger han.
När Bjöörn har föreläsningar för blivande vårdpersonal om kommunikation och bemötande, brukar han förklara att den allra svåraste delen i bemötande är lyssna-delen. Han berättar att eleverna då brukar reagera med frågande miner – de tycker att det låter för lätt.
– Då brukar vi göra nån liten lyssnande-övning, där två sitter och pratar med varandra och den ena berättar om nånting och den andra lyssnar, inte avbryter. Inte berömmer, inte kritiserar, utan lyssnar, berättar Bjöörn.
När tilliten brister
Trots att det låter självklart att läkarna ska lyssna på sina patienter, är det just här som många i Dcase granskning upplever att vården brister.
Tidigare i vår granskning kunde ni läsa om Elisabeth Henriksson, en kvinna som helt tappat tilliten och förtroendet för vården, delvis på grund av att hon inte känner sig hörd.
Vad händer då om tilliten brister? Det är en fråga man borde ställa mer när man undervisar blivande läkare och sjuksköterskor tycker Bjöörn. Om man vill att patienten ska följa anvisningar, att ta åt sig av dessa, då är ett bra bemötande otroligt viktigt.
”Vi har inte råd med en bristande tillit, för då har vi verkligen misslyckats”
– Man kan sätta en prislapp på patienten som inte är följsam, om man ser det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Så ett gott bemötande är liksom även ekonomiskt försvarbart, säger Bjöörn.
Han förklarar vidare att om patienten inte känner sig väl bemött kommer patienten inte heller kunna eller vilja ta emot hjälp och i stället söka vård någon annanstans.
– Då kan man ju säga att vår kommunikation och vårt bemötande varit bristfälligt. Den här tilliten, den är så oerhört viktig för att det ska bli optimalt. Och där skulle jag verkligen vilja säga att vi har inte råd med en bristande tillit, för då har vi verkligen misslyckats, avslutar han.
Ett strukturellt problem
Vi frågar Bjöörn om vem han anser har ansvaret för att patienter ska känna sig väl bemötta efter ett läkarbesök.
– Det är ju olika ansvar tänker jag. Dels så är det ju den unika läkaren som har sitt ansvar. Men sen så är det ju också – om läkaren är en del av en organisation, mottagning eller ett sjukhus – så ligger ju ansvaret även om den nivån. Och i slutändan är det ju också hela systemet i stort, säger Bjöörn.
I morgon släpps de sista delarna i vår granskning, missa inte den.
Läs fortsättningen på granskningen #deförsummade på Dcase under veckan.
I del fem får du höra mer av de drabbades röster.