På en kommunägd arbetsplats i Sverige fanns fler praktikanter med funktionsnedsättning än vad det fanns anställda.
Praktikanternas hopp om framtiden förvandlades snabbt till övergivna löften, hot och tårar. Experten på arbetsrätt berättar hur och varför det strider mot lagen.
– Chefen sa att jag skulle vara den första att ryka om skyddsombudet anmälde, säger Maria, tidigare praktikant på arbetsplatsen.
Man märker att våren är på ingång – solen värmer upp våra ansikten och molnen är bortskrämda. Fåglar som tidigare flytt till varmare breddgrader, har letat sig tillbaka till norr och sjunger för full hals.
Trots att Sverige vaknar till liv i och med värmens återkomst, så finns det platser där tillvaron känns kallare än någonsin. Vi tar fram telefonen och ringer numret vi fått. Efter några signaler svarar kvinnan.
Lilly, som vi kallar henne för, har hört av sig till oss efter att ha sett vårt inlägg på Facebook. Där efterfrågade vi personer som har eller har haft en praktikplats via Arbetsförmedlingen.
Trevande börjar hon berätta. Vi har valt att inte ange arbetsplatsen för att skydda Lilly som fortfarande är skyddsombud på arbetsplatsen.
Det hon berättar för oss tyder inte bara på ett systematiskt utnyttjande, utan även en tillvaro där diskriminering hör till vanligheten. Hon såg hur enhetschefen bytte ut praktikanter som på löpande band.
Vi tar det från början.
”Jag vill ha en person utan bagage”
Via Arbetsförmedlingen påbörjade Lilly sin arbetsträning på den kommunala arbetsplatsen. Till en början var allt bra, tills en ny chef steg in genom dörrarna. I samma veva blev Lilly tillsvidareanställd och sedan skyddsombud på platsen.
Allt fler praktikanter kom in, de allra flesta med någon form av NPF-diagnos. Under en period fanns det åtta anställda och nio praktikanter.
– Det blev liksom väldigt uppenbart att det var för att få in gratis arbetskraft, säger hon.
Lilly kände att det inte var rätt. Hon har själv en NPF-diagnos och har på det viset ett större perspektiv. Personer med funktionsnedsättning är redan utsatta i samhället, och att komma in på en arbetsplats där man utnyttjas förvärrar det, berättar hon.
När Lilly ifrågasatte varför chefen inte anställer någon av praktikanterna, fick hon ett svar som finns kvar i hennes minne än idag.
– Han sa till mig, “jag vill inte ha en person med bagage”.
Hon är inte ensam om upplevelsen. I Sverige är det vanligt förekommande, och en tredjedel uppger att de någon gång har blivit diskriminerad på jobbet.
”Man gjorde planer på hur man kunde utnyttja praktikanterna”
Vi lyckas få kontakt med en av praktikanterna via Lilly. Även hon går med på en intervju om hon får vara anonym, främst för att skydda Lilly som fortfarande är skyddsombud på arbetsplatsen.
När Maria började sin praktik på arbetsplatsen fanns det redan flera andra praktikanter där, de flesta var yngre än henne och majoriteten hade en funktionsnedsättning. Maria märkte direkt den destruktiva miljön som präglade arbetsdagarna.
– De andra praktikanterna blev inte tagna på allvar. Man tog inte hänsyn till att det fanns olika behov, säger Maria.
Dessutom fick praktikanterna arbeta självständigt, trots Arbetsförmedlingens krav om handledare. Många var tvungna att sätta sig i utsatta och obekväma situationer. När allt fler praktikanter kom in och byttes ut, blev det allt tydligare att verksamheten inte kunde gå runt utan dem, anser Maria.
–Man gjorde planer på hur man kunde utnyttja praktikanter. Det var alltid att, “det här kan praktikanterna göra, det här kan en annan praktikant göra”. I min värld ska arbetet gå runt oavsett om man har en praktikant eller inte, säger Maria.
Maria berättar att chefen ofta pratade nedvärderande om praktikanterna och Lilly bakom deras ryggar. Dessutom försökte han flera gånger påverka Maria att inte prata med Lilly.
– Han sa att om Lilly anmäler att det är för många praktikanter på arbetsplatsen, så var det jag och en annan som åker först. Det var obehagligt, säger Maria.
Till sist kunde Maria inte blunda längre, utan valde att göra en visselblåsning. Det blev istället en facklig fråga som gick via Kommunal. En utredning inleddes som bestod av en djupintervju med alla medarbetare på arbetsplatsen.
Visselblåsning:
En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.
När Visselblåsare talar till exempelvis press skyddas deras identiteter enligt meddelarskyddslagen. Detta innebär även att arbetsgivaren inte kan kräva att få reda på vem visselblåsaren är. Det undantag där denna lag inte gäller är om visselblåsaren ger ut information som anses leda till hot mot rikets säkerhet.
Källor: Arbetsmiljöverket & Riksdagen
Tillbaka till idag.
Maria har sedan ett tag tillbaka slutat som praktikant på arbetsplatsen och är nu anställd med lönebidrag från Arbetsförmedlingen på en annan arbetsplats. Men skyddsombudet Lilly är kvar.
Hon och Maria lyckades med anmälan halvera antalet personer som praktiserar där idag, trots det finns det många hinder kvar att överkomma för en trygg arbetsplats.
– Jag känner ju som skyddsombud att jag får kämpa emot hela tiden, trots att vi har haft den där utredningen, säger Lilly.
Om ett år ska en utvärdering göras för att se om det blivit några förbättringar. Processen har satt sina spår hos både Lilly och Maria, men även hos de praktikanter som fick bevittna och uppleva utnyttjandet.
– En av praktikanterna mådde så dåligt över hur chefen hade skällt på Lilly i den tonen han hade använt och hur han behandlade henne. Han blev sjukskriven till sist, säger Maria.
Tror ni att det här händer på fler arbetsplatser i Sverige?
– Jag tror att det är ganska vanligt. På vår arbetsplats så har det nog varit väldigt extremt. Men jag vet genom min sons berättelser att det händer på fler ställen. Han har upplevt det här på helt andra arbetsplatser och känt sig utnyttjad när han varit praktikant, säger Lilly.
Experten svarar:
Lise-Lotte Argulander är expert inom området arbetsrätt och har över 20 års erfarenhet. Vi möter henne i centrala Stockholm och hoppas att hon kan hjälpa oss att hitta rätt i lagboken. Hon berättar om vilka rättigheter en praktikant har.
– Det är inte så att praktikanten ska utföra ordinarie arbeten. Det vill säga att du inte ska ersätta någon annan som skulle kunna göra jobbet för lön. I princip ska du gå bredvid någon som håller dig i handen, säger hon.
Arbetsförmedlingen har sina föreskrifter om vad som gäller när ett företag tar in en praktikant. Hon tror att få företag läser på vad som är tillåtet att göra. Likaså praktikanterna.
– De hamnar i ett sånt läge att de blir utnyttjade, säger Lise-Lotte Argulander.
Hon arbetar på företagarorganisationen Företagarna och de har flera gånger varit kritisk till Arbetsförmedlingen.
– Det är väl generellt att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt uppdrag att matcha människor med rätt jobb, säger hon.
Tror du att Arbetsförmedlingen machar arbetssökande med företag, utan att tänka på vad arbetssökande faktiskt vill, för en mer gynnsam statistik?
– Jag önskar att de inte gjorde det, men jag vågar inte säga att de inte gör det. Alltså det vore ju förskräckligt om de bara såg det så. Jag misstänker att det kanske går till så i behov. Tyvärr, säger Lise-Lotte och fortsätter:
– Det är förfärligt även för företagarna som tar emot praktikanter, som då får en person som inte vill vara där.
Lilly och Maria heter egentligen något annat.
Vad är arbetspraktik?
Arbetsförmedlingen tar in en ansökan om arbetspraktik och beslutar om den ska beviljas.
Som företag har man möjlighet att ta in en praktikant för att låta hen visa vad hen går för. Kan få ersättning under praktikperioden. Viktigt att det finns en handledare under praktikperioden.
Praktikanten kan få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning under praktiken. Ersättningen betalas ut av Försäkringskassan, som också beräknar och beslutar om ersättningen.
En arbetsplats får ta in en person på praktik i högst 6 månader och behöver inte betala lön eller arbetsgivaravgifter.
Man får ta in praktikant om det är en juridisk person eller en enskild person som bedriver näringsverksamhet. I branscher där arbetet är säsongsbetonat får arbetspraktik endast genomföras om den sträcker sig längre än den normala säsongen.
Källa: Företagarna & Arbetsförmedlingen
Detta gäller vid arbetspraktik
- En praktikant omfattas inte av de statliga kollektivavtalen och kan inte ersätta en ordinarie anställd eller ett behov av att få arbetsuppgifter utförda. Det utgår inte heller lön eller andra förmåner till en praktikant då dessa inte utför ett arbete för arbetsgivarens räkning. När en praktikant vistas på arbetsplatsen har arbetsgivaren arbetsmiljöansvar för praktikanten.
- En praktikant ska inte betraktas som anställd. Därför kan inte samma krav ställas som på anställda arbetstagare.
- Praktikanten ska inte ersätta en ordinarie anställd.
- Varje praktikant ska ha en handledare (men en person kan vara handledare för flera praktikanter).
- Myndigheten som anordnar praktikplatsen är ansvarig för praktikantens arbetsmiljö.
Källa: Arbetsgivarverket
7 § lag (2000:625)
7 § Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program ska inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller:
1. en anställning med anställningsstöd,
2. en anställning med lönebidrag,
3. skyddat arbete,
4. reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin,
5. reguljärt arbete inom ramen för jobbgarantin för ungdomar, eller
6. en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
Källa: Riksdagen
I nästa del pratar vi med Arbetsförmedlingen om deras olika insatser och tittar på hur arbetsmarknadspolitiken sett ut genom åren.
Har du känt dig utnyttjad på din praktikplats och har en funktionsnedsättning? Eller vet du något mer som kan vara relevant? Hör av dig till oss!
Mail: lindstrom.dcase@gmail.com
Maja Finn
Lova Lindström
Joakim Linder-Aronson