Backen till J-husets entré kan vara jobbig om man sitter i rullstol Foto: André Frid

För att få reda på mer om hur det fungerar med handikappanpassningar och hur lätt det är att åtgärda sådana har vi pratat med Lars-Göran Wadén som arbetar med tillgänglighet. Han har även stor erfarenhet av livet som funktionsnedsatt, då han själv sitter i rullstol.

Vi berättar om Ella Broberg, som vi skrev om i del ett, och hur hon upplever trötthet på grund av backen på campusområdet vid J-huset. Lars-Göran förklarar att det under en längre tid förändrats mycket gällande Sveriges diskrimineringslagstiftning. Det ska vara jämlikt för alla oavsett om de befinner sig på en arbetsplats, studiemiljö eller i samhället.

– Rullstolsbiten och den fysiska miljön är nästan den minsta och enklaste delen att fixa, säger Wadén.

Vanlig stödåtgärd bortprioriterad

Det finns många olika typer av funktionsnedsättningar utöver att vara rullstolsburen som kräver fler anpassningar. Om man studerar på Mittuniversitetet kan man få både pedagogiskt och tillgänglighetsanpassat stöd.

Lars-Göran Wadén driver ett företag där han åker runt i landet och föreläser hur livet är som rullstolsburen, utöver det arbetar han även med frågor rörande tillgänglighet i samhället.

På Mittuniversitetets hemsida så skriver de att några av de mest vanliga stödåtgärderna åt dem som studerar med funktionsnedsättning är bland annat anteckningsstöd, anpassad kurslitteratur och lokalanpassning. Men ändå har inte den lokalanpassning som en tillgänglighetsanpassad entré i J-huset prioriterats.

– Man kan hävda sig diskriminerad om man inte får tillträde till en utbildning på samma sätt som elever utan funktionsnedsättning kan få, säger Lars-Göran Wadén.

“Se till de olika individernas behov”

Något som vi har noterat i vårt undersökande arbete över Mittuniversitetet i Sundsvall är att prioritering är en relevant fråga. Men i stort är tillgänglighetsanpassningarna beroende på hur lärosätet väljer att prioritera, förklarar Wadén. 

– Det gäller att prioritera vad som skulle göra skolan mest attraktiv och vad man ska satsa på. Ur ett mänskligt perspektiv så borde det vara att se till de olika individernas behov och därifrån bygger man i första hand skolans anpassningar, säger han.

Lars-Göran Wadén förklarar att i lagstiftningen så är det upp till fastighetchefen att bestämma själva hur man ska fördela sin budget. Det kan alltså rent juridiskt välja att bortprioritera handikapp-anpassningar. I slutändan beror det helt på vad skolan väljer att lägga sin budget på. I budgeten kan det istället finnas andra investeringar för att göra lärosätet mer attraktivt.

I nästa del av #stängdadörrar förklarar vi hur händelseförloppet kring den bortprioriterade entrén sett ut och vilka som satte stopp för arbetet.

OM LARS-GÖRAN WADÉN

Lars-Göran Wadén är 51 år och bosatt i Gävle. Han driver ett företag som heter Livet rullar vidare, där han med sina egna erfarenheter av att vara rullstolsburen föreläser och jobbar intensivt med tillgängligheten för funktionsnedsatta i samhället. Utöver detta så är han engagerad i Boverkets samråd med funktionshinderrörelsen.

Greta Olsson

André Frid

Patricia Bergsten