Medier och småskaliga yrkesfiskare har de senaste åren rapporterat om en omfattande strömmingsbrist i Östersjön och Bottenhavet. Anton Paulrud som representerar det svenska pelagiska fisket har en annan bild av situationen.

– Jag har aldrig hört om så stora fel innan, säger Paulrud. 

Anton Paulrud Foto: Privat

I researchen till den här granskningen ringde vi samtal till såväl forskare som andra pålästa inom det pelagiska fisket. Snöbollseffekten visade sig från sin bästa sida och för varje samtal fick vi tre nya nummer att ringa. 

I ett av många telefonsamtal blev vi informerade om hur svårt ett ansvarsutkrävande av branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF) skulle komma att bli. Vikten av att ha koll på våra siffror var A och O. I annat fall skulle de presentera nya siffror som pekar på någon annan aspekt som gynnar deras verksamhet.

Anton Paulrud är VD för SPF och representerar genom det ungefär 95 procent av fisket i Östersjön. Han delar inte bilden av att strömmingsbristen är akut. 

– Det är två eller tre personer från yrkesfisket som driver en kampanj, och sen är det några organisationer som driver på också, säger han.

Du skulle säga att strömmingsbristen inte är ett fenomen?

– Kvoterna går upp och kvoterna går ned. De sista åren har kvoterna på sill varit låga, men det var de 2005 också. Vi har velat ha ner sillkvoten, så att genomsnittsåldern skulle öka lite på sillen. Vi vill ha upp kvoten på skarpsill istället, för att det ska minska konkurrensen och ge sillen mer utrymme. Det är hela tiden en balans mellan sill och skarpsill i Östersjön. När det är riktigt varmt i vattnet gynnas skarpsillen, och när det är kallare trivs sillen. 

I Sverige är det tradition att äta sill, och Paulrud menar därför att det är tråkigt att det blir varmare i vattnet. 

Många hävdar att det storskaliga pelagiska fisket är en stark bidragande orsak till att strömmingen försvinner längs kusten och att fångsterna blir mindre. Vad säger du om det? 

– Det stämmer inte, om man tittar i gamla loggböcker så ser man att när det är varmt vatten så är det höstlekande fisk som dominerar. De leker längre ut. Då måste de helt enkelt lägga garnen längre ut på hösten. Och det är ingen av de små som är ute och fiskar då. Det är väldigt tråkigt att man skyller på det storskaliga fisket.

Det stämmer inte överens med vad yrkesfiskaren Carl-Åke Wallin, som vi besökte på Rönnskär, säger. Han fiskar under hela hösten.

– Vi brukar sluta till jul. Sedan drar vi igång igen i mitten av mars, sa han.

P1 Kaliber gjorde en granskning 2019, där de påvisade felrapporteringar i Danmark. Har det blivit bättre sedan dess? 

– Danmark har 100 procent kontroller nu. Det som händer med sillen är att den ombord i större omfattning går sönder än vad skarpsillen gör. Och det gör att proportionerna mellan sill och skarpsill ändras, från det att man tar ombord till man lossar fisken, säger han.   

Maginnehållet utgör cirka 17 procent av sillens massa. Det är därför svårt att förstå hur det skulle kunna förklara felrapporteringar på upp till 4 000 procent. 

Foto: Kewin Adolfsson

Vad säger du om den felrapportering som vi kunnat påvisa i svenska hamnar där felrapporteringen av artsammansättningen ibland varit så stor som 4 000 procent?

– Det är lätt att räkna fel om man inte vet hur man ska räkna. Jag har aldrig hört om så stora fel innan, säger Paulrud. 

Förra året gav regeringen i uppdrag till Havs- och Vattenmyndigheten att flytta ut trålgränsen inom vissa specifika områden i Östersjön och Bottniska viken. Det innebär att trålfartyg inte längre får fiska lika nära kusten som tidigare. Utflyttningen ska ske på prov och vara klar i april 2027. Det här är ett försök till att värna om det hållbara fisket och öka beståndet av sill. 

Anton Paulrud är inte positiv till att regeringen vill flytta ut trålgränsen. 

– Vill man förbjuda eller ta död på det småskaliga fisket ska man flytta ut trålgränsen. Då blir man av med mer än hälften av mina medlemmar. Alla små fiskebåtar dör med en gång. De är beroende av stora båtar för att behålla fabriker och infrastruktur. Resultatet blir då att de stora fartygen kommer att få alla kvoter, säger han.  

Varför säljs det mesta av de stora pelagiska fiskarnas fångst till företag som producerar foder? 

– Det tråkiga är ju att folk vill äta kyckling, gris och lax. De vill inte äta sill. Hade alla velat äta sillen direkt som filé hade det såklart varit en större konsumtion. Men marknaden styr ju vad folk vill ha. Det är den bistra sanningen.

Kontrollfusket

Riksdagsledamoten Linnéa Wickman (S) lämnade i april 2023 in en interpellation* till landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). Han är den som har det yttersta ansvaret över den svenska fiskepolitiken. I interpellationen menade hon att småskaliga yrkesfiskare, sportfiskare, kommuner och länsstyrelser längs Bottenhavet och Östersjön larmat om den akuta situationen för strömmingen och fisket av den. Wickman hävdar framåt att Havs- och Vattenmyndigheten har rapporterat att det pågår en omfattande felrapportering av fångster, särskilt från de stora industritrålarna. Därav ställde hon tre huvudfrågor till landsbygdsministern.

  1. Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?
  2. Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?
  3. Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?

Kullgren hävdar i sitt svar att fångsten i det storskaliga pelagiska fisket landas osorterad. Vid kontroller i hamnar kring Östersjön har det visat sig att totalmängden i fångsterna stämmer relativt väl med kontrollresultaten. Men att uppskattningen mellan olika arter däremot varierar i högre grad. Främst när det kommer till sill och skarpsill, menar han.

– Regelefterlevnad och fiskerikontroll har hög prioritet för regeringen, säger Kullgren i debatten.

Han säger vidare att HaV genomför ett pilotprojekt med kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Ett pilotprojekt som enligt Kullgren kommer att ge värdefull kunskap och erfarenhet, och som i sin tur skulle kunna leda till att fartyg inom hela EU utrustas med kameraövervakningssystem.

– De viktigaste målen för EU:s kontrollsystem är att säkerställa att endast tillåtna mängder fisk fångas, att nödvändiga uppgifter för att bedöma fiskemöjligheter samlas in samt att regler och sanktioner tillämpas likvärdigt inom Europeiska Unionen, säger Kullgren i debatten.

DCase har även sökt Peter Kullgren för kommentarer, men hans pressekreterare hänvisade till Havs- och Vattenmyndighetens pågående uppdrag i frågan.

Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Framtiden för fisket

Oavsett vad man tycker om strömmingsbristen är det tydligt att åsikterna skiljer sig åt. Det vi vet är att larmen om att fisken försvinner och blir mindre är många. Det påverkar småskaliga yrkesfiskare som dagligen får kämpa för att verksamheten ska gå runt. Till råga på det tillåts fartyg som lägger till i svenska hamnar att felrapportera sin artsammansättning utan påföljd. I vår granskning har vi kunnat se att det skett felrapporteringar så stora som 4 000 procent. 

Framtiden för Östersjöfisket är osäker, och vad som kommer ske är väldigt svårt att förutspå. Men det är tydligt att de beslut som tas nu kan komma att påverka generationer framåt, och deras möjligheter att fiska och konsumera fisk från de svenska haven.  

*En interpellation är skrivna frågor från en riksdagsledamot till en minister. Inom två veckor måste ministern svara på frågorna i riksdagskammaren. Syftet är att riksdagsledamöter ska få bättre insyn i regeringens arbete.

Kewin Adolfsson 

Alfred Collin 

Andreas Pettersson