Del 1: Brister i det internationella varningssystemet

Makarna sparade de röntgenbilder som togs av den brutna armen. En av skruvarna hade åkt genom benet och in i muskeln, vilket orsakade svår smärta. Bild: Annika Staf

På ett sjukhus i norra Sverige rullas Kerstin in i operationssalen. Hon har ramlat i sitt hem och brutit överarmen. Det Kerstin inte är medveten om är att läkaren som ska operera henne är ökänd i Norge. Där har läkaren fått runt 40 anmälningar mot sig, där patienter menar att hon felbehandlat dem.

När Kerstin mötte läkaren för första gången fick hon ett bra intryck. Hon och hennes man Ove tyckte båda att hon verkade trevlig och kompetent. De hade ingen anledning att misstro en läkare. Men tre operationer och två år senare, när armen fortfarande var bruten, ändrades makarnas uppfattning.
– Jag har alltid litat på läkare tidigare, men det är klart att man blev fundersam varför armen aldrig blev bättre, berättar Kerstin.

Kerstin gick under två års tid med en bruten arm. Rekommendationerna hon fick från läkaren var att träna hos en sjukgymnast. Smärtan och svullnaden bestod, vilket läkaren ansåg vara normalt. Röntgenbilder togs av den brutna armen. Inte heller där såg läkaren några fel. Kerstin och Ove påpekade då att en av skruvarna i den platta som var inopererad såg ut att gå igenom benet och in i muskeln. Det var inte förrän då som läkaren tog situationen på allvar.

Efter flera år av rekommenderad rehabilitering visade det sig att Kerstins arm fortfarande var bruten. Bild: Annika Staf

Denna läkare är en av flera i vår granskning som har skadat patienter i ett nordiskt land, och trots detta fått arbeta i Sverige. Läkaren i Kerstins fall felbehandlade 29 patienter i Norge. Något som inte bara orsakade lidande hos patienterna, utan kostade även den norska staten över tio miljoner kronor. Efter att felbehandlingarna i Norge avslöjats flyttade läkaren till Sverige, där hon fick fortsätta att behandla patienter.

– Hade jag vetat om alla fel hon gjorde i Norge hade jag aldrig låtit mig opereras av henne, säger Kerstin.

Myndigheterna i de europeiska länderna upptäckte ett problem med att läkare som mist legitimationen i ett av medlemsländerna kunde få legitimation i ett annat. Därför infördes under 2016 ett varningssystem för att skydda patienter, det så kallade IMI-systemet. Tanken med systemet är att EU/EES-medlemsländer ska varnas då en läkare blivit av med legitimationen i något av medlemsländerna. Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) är den myndighet i Sverige som mottar dessa varningar. Finns det tillräckligt med belägg för att vidta en säkerhetsåtgärd, så som indragen legitimation, är det Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som tar över ärendet. Det är de som beslutar om en läkare ska bli av med legitimationen.

Vi bestämde oss för att undersöka hur vanligt detta är. Inledningsvis beställde vi ut listor över alla svenska läkare som mist legitimationen under åren 2017-2021. Detta begärde vi ut från Socialstyrelsen. Efter det körde vi de svenska läkarnas personnummer genom “Helsepersonellregistret”. Det är norska Helsemyndighetens register över all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Vi har hittat att 5 av 76 läkare som under år 2020-2021 blev av med legitimationen i Sverige fortfarande har rätt att jobba som läkare i Norge. I ett av fallen har en läkare under 2017 mist läkarlegitimationen i Norge. Han hade under tiden också svensk legitimation som han fick behålla. Detta då hans ursprungslegitimation var irländsk. I samband med att han 2017 förlorade norsk legitimation, varnades Sverige. Men det var inte förrän 2020 som hans legitimation blev återkallad även i Sverige. Det framkom vid en utredning av IVO att läkaren hade felaktigt rekvirerat manligt könshormon, antiöstrogener, prostatamedicin och tillväxthormoner. Detta skrev han ut till fyra patienter för dopingsbruk samt missbruk. Denna läkare har idag återfått sin läkarlegitimation i Norge. 

Kerstins har under åren efter operationen haft ett högt medicinintag. Makarna har sparat alla artiklar som rör läkaren som felbehandlat Kerstin. Det är en stor, välfylld pärm. Bild: Sofie Målar

Vi har också upptäckt andra brister i varningssystemet. En läkare som är under utredning för ett grovt brott i Sverige kan under tiden för rättegången ansöka om läkarlegitimation i andra EU/EES-länder. Det finns nämligen inget som varnar medlemsländerna om att en läkare kan komma att fråntas legitimationen på grund av brottslighet. Något som skulle komma att gynna en läkare i Sundsvall som bland annat har förgripit sig på ett barn. Detta kommer att beskrivas ingående i nästa del.

”Jag känner mig som en fånge”


Över 10 år har nu gått sedan den första operationen. Kerstin lider fortfarande av svåra smärtor som påverkar henne dagligen. Hemma hos Kerstin löper en slang längs med golvet. Den leder upp längs hennes kropp och in i näsan. Med åren har Kerstin råkat ut för en rad andra besvär. Bland annat KOL och diabetes. Hennes ena arm är helt förlamad, den andra kan hon bara använda begränsat. Hon kan idag inte göra vardagliga sysslor på egen hand. 

– Jag saknar att klä på mig själv och kunna kamma mitt hår. Jag kan inte ens ta ner porslin från vårt köksskåp. Jag känner mig som en fånge. Som tur är har jag en fantastisk man som hjälper och tar hand om mig, berättar Kerstin. 


Det är tyvärr inte bara Kerstin som råkat ut för dessa läkare. Det finns fler som har gått över både den geografiska och moraliska gränsen. Läkare som när de blivit av med legitimationen i ett land, enkelt fått jobb i ett annat. Läkare som kostat miljoner kronor och livslånga lidanden. Vi kommer att fortsätta vår granskning av detta viktiga varningssytem som uppvisar flera brister.

Kerstin och Ove heter egentligen något annat. 

Sofie Målar
Annika Staf
Vilma Pettersson