Foto: Malva Kauranen

Ett kontantlöst samhälle underlättar livet för de flesta, men drabbar andra hårt. I serien #medgesej har Dcase publicerat de utsattas historier och ställer nu frågan – vem driver på utvecklingen till utanförskapet? Det enkla svaret är att alla skyller på varandra.

Sedan september 2020 är det omöjligt att använda kontanter på SJ. För att kunna betala kontant behöver biljetten köpas på Pressbyrån eller Seven Eleven – mot en avgift på 100 kronor per biljett.

– Väldigt få av våra kunder valde att köpa sin resa mot kontantbetalning, men våra kostnader för att hantera kontanter var fortsatt höga, säger Tobbe Lundell, presschef på SJ.

I köpcentret Birsta City i Sundsvall har drygt en tredjedel av butikerna slutat ta emot kontanter på en femårsperiod. Något som är möjligt genom lagstiftningen som säger att handlare inte har någon skyldighet att hantera sedlar och mynt.

Varför får butiker neka kontanter?

I Riksbankslagen står det att var och en är skyldig att ta emot mynt och sedlar som betalning. På grund av en långtgående avtalsfrihet för näringsidkare kan de välja att neka betalningar i kontanter. När frågan har prövats i rätten har domstolen fastställt att handlare kan avtala bort skyldighet genom att sätta upp en skylt.

I dagsläget har inget politiskt parti velat lagstifta kring ökade skyldigheter för näringsidkare att ta emot kontanter, berättar Fredrik Wiklund Bystedt, huvudsekreterare för betalningsutredningen som har regeringens uppdrag att utreda statens roll på betalningsmarknaden.

– Det finns helt klart nackdelar med kontanter. Det är dyrt att hantera, framförallt för mindre handlare. På så sätt är det en samhällsekonomisk fördel att kontanter minskar. Tidigare skedde många bankrån och värdetransportrån vilket har gjort att näringsidkare och banker såg en minskad kontanthantering som en lösning för att minska brottsligheten. Dessutom underlättar kontantanvändning penningtvätt och skatteundvikande, säger Fredrik Wiklund Bystedt.

“Givetvis känner vi ett samhällsansvar men det är myndigheternas ansvar att även vara tillgängliga med exempelvis kontor- eller telefonservice.”

charlotte pataky, kommunikatör på bank-id

Att Sverige blivit allt mer kontantlöst menar Riksbanken beror på att digitala betaltjänster utvecklats samtidigt som flera åtgärder gjort kontanter mindre attraktiva att använda. Bank-id är en av dessa lösningar och används av 98% av befolkningen mellan 18 och 67 år. Under 2020 gjordes fem miljarder transaktioner med Bank-id i Sverige. 

Många av grupperna som hamnar utanför betalmarknaden kan inte använda Bank-id, av olika anledningar.

– Reglerna är att du måste vara folkbokförd i Sverige och ha personnummer för att vi ska kunna säkerställa att du är du, säger Charlotte Pataky, kommunikatör på Bank-id.

Dessutom kan personer som står under förvaltarskap inte ha Bank-id eftersom de inte får ingå avtal.

Känner ni ett ansvar för grupperna som hamnar utanför er tjänst?
– Vårt viktigaste uppdrag är att säkerställa att Bank-id är en säker och tillgänglig e-legitimering. Givetvis känner vi ett samhällsansvar, men det är myndigheternas ansvar att finnas tillgängliga med kontor- eller telefonservice. Idag har Bank-id 30 anställda och 8 miljoner användare, säger Charlotte Pataky.

Bank-id ägs av sju stora banker och att de fick i uppdrag att utfärda en digital legitimation beror på att de redan hade urkundsidentifierat en stor del av befolkningen.

”Bankerna är inte mer drivande än handeln och kunderna. Det är väl snarare en gemensam drivkraft.”

Henrik Bergman, chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen.

En person med god insyn i kontanthanteringsbranschen som vill vara anonym, menar att det till stor del är de kommersiella krafterna som bidragit till att Sverige är världens mest kontantlösa land.

– Bankerna har bestämt det, det är inte några myndigheter eller Riksbanken. Kommersiella faktorer har till stor del gjort att kontanter fasas ut i Sverige. Kort genererar intäkter – bankerna har samarbeten med kortleverantörerna och får betalt för att det står Visa eller Mastercard på ditt kort, säger personen.

Foto: Malva Kauranen

Henrik Bergman är chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen. Han beskriver hur utvecklingen sett ut från bankernas perspektiv:

– Minskningen av kontantanvändande accelererar nu, men övergången till kortbetalning var tydlig redan på 80- och 90-talen. Då stärktes tankarna på att flytta kontanter från bankkontoren till bankomater som är mer tillgängliga för kunderna. Under 2000-talet har det främst handlat om att vi fått Bank-id och Swish, säger Henrik Bergman.

Bankerna själva ser inte sig som en drivande aktör i utvecklingen.

– Bankerna är inte mer drivande än handeln och kunderna. Det är väl snarare en gemensam drivkraft. Sedan är det en allmän motor att nästan alla vill ha digitalisering, säger Henrik Bergman.

Han är tydlig med att bankerna har en förståelse för att inte alla följer med i den digitala utvecklingen och att fungerande alternativ måste finnas, men Henrik Bergman ser också fördelarna med ett kontantlöst samhälle och beskriver de vinster som bankerna och samhället gör på den digitala utvecklingen.

– En vinst är att man slipper hantera kontanta medel vilket känns säkrare för kunder och personal. En andra vinst är att kunderna blir nöjda eftersom att de vill ha digitala lösningar. Den tredje delen är ren effektivisering, säger Henrik Bergman.

Foto: Malva Kauranen

Niklas Magnusson är pressansvarig på SEB och delar inte heller bilden av att bankerna skulle vara drivande i utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle.

– Hela samhället rör sig i den riktningen och det finns en rad olika aspekter till varför företag väljer att ta bort möjligheten att betala med kontanter. Som bank är vi i en återspegling av de samhällen vi verkar i. Allt eftersom kontantanvändandet i Sverige har minskat på grund av den ökade digitaliseringen har vi sett en drastisk minskning i efterfrågan på manuell kontanthantering på våra kontor, och måste följa med i utvecklingen, skriver Niklas Magnusson i ett mejl.

I slutet av 2021 planerar Handelsbanken att minska antalet bankkontor i landet från 380 till 200. Flera andra storbanker i Sverige har valt en liknande väg.

Vilken skyldighet har bankerna att hantera kontanter?


Den nya kontanthanteringslagen som trädde i kraft 1 januari 2021 innebär att sex av Sveriges största banker har skyldighet att tillhandahålla kontanttjänster, genom tillgängliga uttagsautomater, livsmedelsbutiker eller kontor. Möjligheter till kontantuttag ska dessutom finnas inom rimligt geografiskt avstånd och vara lättillgängligt och användarvänligt.

“Efterfrågan på kontanter är begränsad och det finns enklare, digitala sätt att göra det på”

Jonas milton, utredare på msb

Enligt Riksbanken har andelen personer som betalar med kontanter sjunkit från 40 procent till under 10 procent under det senaste decenniet. Sverige är det land som gjort den snabbaste övergången från kontanter till andra betaltjänster i världen och Fredrik Wiklund Bystedt menar att den främsta orsaken är efterfrågan.

Jonas Milton, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, håller med om det.

– Det går inte att stoppa en utveckling, det är till stor del styrt av efterfrågan. Saker kommer utvecklas och förändras. Vi måste dra nytta av nya innovativa lösningar och anpassa oss till den tid vi lever i, säger Jonas Milton.

Emma Widebäck
Frida Blomstedt Lidén
Malva Kauranen