År 2023 kvitterade fastighetsbolaget K2A ut nästan 600 000 kronor i bidrag från Sundsvalls kommun.
I del 3 får K2A och Sundsvalls kommun svara på vart pengarna tar vägen.
– Vi vill ha Sveriges trivsammaste och tryggaste trygghetsboende, säger Henrik Nordlund förvaltningschef K2A.

De boende på Lugnets trygghetsboende ställer sig fortfarande frågan vart bidragspengarna tar vägen.
År 2023 kvitterade fastighetsbolaget K2A ut 596 230 kronor från Sundsvalls kommun. Det enda som K2A behöver redovisa till Sundsvalls kommun för att få bidraget är antalet uthyrda lägenheter per månad.
Pengarna ska enligt ansökan bland annat gå till en trygghetsvärd och gemensamhetslokaler. Men tittar man på K2As egen marknadsföring stämmer det inte överens med verkligheten.

En av gemensamhetslokalerna som enligt K2A ska innehålla både träningscyklar och gåband.

K2As förklaring
William Celsing är ansvarig för Lugnets trygghetsboende i Sundsvall. Han har valt att inte svara på några frågor utan hänvisar till förvaltningschef Henrik Nordlund.

– Vi tycker att den här typen av verksamheter är superviktig och vi försöker göra det så bra vi kan, och vi vill ha Sveriges trivsammaste och tryggaste trygghetsboende, säger han.

Ålderdomsvännen UF är på plats och kör jeopardy.

På frågan vad trivseltillägget på 50 kronor som alla hyresgäster har på sin hyresavi används till, svarar han att de går till bland annat fika och aktiviteter. Aktiviteterna sker enligt Henrik Nordlund löpande och uppskattas av de boende. Han hävdar att de ibland är de boende själva som tar initiativ och ibland K2A. Han berättar att de har haft ett UF-företag på plats vid sex tillfällen, som har ordnat olika tillställningar.

Ett UF-företag är ett företag som startas, drivs och avvecklas under ett läsår på gymnasiet.
Men nu tar eleverna studenten och företaget läggs ned.

Henrik Nordlund är väldigt vag i kommentarerna gällande vad driftsbidraget på nästan 600 000 kronor per år som de får från Sundsvalls kommun faktiskt går till. Han hänvisar till kommunen, och säger att han anser att de är bättre lämpade att redogöra för detta.

När man får en sådan stor summa per år, kan man fråga sig om inte företaget borde veta hur pengarna fördelas i företagsbudgeten.
Efter påtryckningar på frågan svarar han tillslut att det är driftsbidraget som kan göra att de kan ha en utökad verksamhet med en närvarande bovärd och ordnade aktiviteter.

Pengarna går med andra ord till en värd som enligt de boende endast finns på plats 2 timmar per dag, trots att det står i det godkända bidraget från kommunen att värden ska finnas där 4-8 timmar.
Enligt Monika Wounder, handläggare på Sundsvalls kommun har K2A redovisat att närvaro av en värd ligger i linje med kommunens instruktioner.

Värdens uppgift är att plocka fram färdiga köpekakor och kaffe och finnas på plats två timmar om dagen.

Ingen skyldighet att kontrollera skattepengar
Kommuner har ingen skyldighet att kontrollera bidrag som betalas ut eftersom det inte räknas som myndighetsutövning. Det regleras istället via kommunens egna riktlinjer och bestämmelser.
År 2023 uppdaterade kommunen sina riktlinjer kring driftsbidrag. Det innebär att om fastigheten säljs så måste den nya ägaren göra en egen ansökan för att få driftsbidraget. Men eftersom K2A köpte fastigheterna år 2021 innan de uppdaterade riktlinjerna började gälla, behövde de inte göra en egen ansökan.

Jeanette Hedlund, statsbyggnadsnämndens ordförande Sundsvall.

Jeanette Hedlund (S), Stads- och ombyggnadsnämndens ordförande säger att det inte är myndighetsutövning och att de därför inte har någon skyldighet att utföra kontroll.
– När de nya instruktionerna införs så får vi se om K2A beviljas eller nekas driftsbidrag, säger hon.

Mikael Westin (S), Vård- och omsorgsnämnden tycker att trygghetsboenden är jätteviktiga i vårdkedjan och hoppas att allt fungerar som det ska. Men säger också att de inte har något tillsynsansvar.

Oskar Brusell (M), Gruppledare oppostitionen tycker att det bör utföras extern och oberoende kvalitetsuppföljning på både kommunala och privata aktörer.
– Pengarna ska förvaltas på ett bra sätt och ge det som är utlovat till de boende, säger han.

Oskar Brusell säger också att en kvalitetsuppföljning bör följa när en ny ägare tillträder eftersom det handlar om skattebetalarnas pengar. Oavsett vilken verksamhet det gäller.

Björn Jonsson, boende på Lugnets trygghetsboende förstår inte hur så mycket pengar kan betalas ut från kommunen utan att de kontrolleras. Det handlar både om att skattepengar försvinner in i ett privat aktiebolag, men också hur äldre människor över 65 inte får det de lovats.

– Men tycker kommunen att detta är okej kan vi inte göra mer. Vi får acceptera att vi är lurade på vårt boende, säger han.

Björn är noga med att påpeka att han vill att K2A ska få driftsbidraget, bara pengarna går till rätt saker.

Kampen om 50-lappen
Efter att Dcase besökt boendet och börjat undersökningen fick styrelsen på Lugnets trygghetsboende plötsligt till ett möte med William Celsing, ansvarig för Lugnets trygghetsboende på K2A.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är www.dcase.se_www.dcase-.se-visa-senaste-bilder-edited.jpg
– Mötet med K2A kändes bra och jag är hoppfull för framtiden, säger Hasse Wennberg.

På mötet framförde Hasse Wennberg, ordförande i styrelsen, önskemål om att en budget skulle läggas både kring trivseltillägget på 50 kronor och driftbidraget. En budget där de boende får vara delaktiga i hur pengarna fördelas. K2A lovade att tänka över det.

De som bor på Lugnets trygghetsboende hoppas nu på upprättelse och att de får den service och engagemang de faktiskt betalar för och upplever att de förtjänar. De hoppas att K2A inför drastiska förändringar och ger dem möjlighet att göra aktiviteter som är anpassade för de som bor där och att K2A är hjälpsamma och att de blir lyssnade på. De hoppas också att kommunen framöver utför kontroller som bidrar till att skapa den trygghet som var tanken med boendet från början. De ser hoppfullt på framtiden.

Detta kännetecknar ett trygghetsboende

– Ett självvalt boende för personer äldre än 65 år.
– Det finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt.
– De boende hyr eller köper sin bostad på eget initiativ.
– Det är tillgänglighetsanpassat och det finns gemensamma utrymmen.
– Har personal som ska stödja de boende under vissa tider.
– Motverkar ofrivillig ensamhet och ökar tryggheten hos de boende.
Källa: boverket.se

Boendeformer för äldre

Eget boende: Det egna boendet som personen haft sedan hen bildat familj och varit aktiv i yrkeslivet.

Bostadsanpassning: Hjälp med att anpassa den egna bostaden. Regleras enligt plan- och bygglagen. Kommunen tar kostnaden.

Seniorbostäder: Boenden med god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs. Reglerat i lag och kommunens ansvar.

Särskilt boende: För personer med vård- och omsorgsbehov. Krävs beslut hos kommunen.

Källa: regeringsuppdrag – en kartläggning trygghetsbostäder för äldre


Lina Näsholm

Victoria Bergsten

Denice Eriksson