Som konsument är du väldigt utsatt på nätet där bedrägerier är vanliga, och inget Lottie Jangdal och Fredrik Wikhult är ensamma om att drabbas av.
– Det är ju någonting som vi har sett en ökning av på konsumentupplysningsenheten. Jag har väl ett fyrtio- till ett femtiotal sidor som är av den här typen, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på ECC Sverige, en del av Konsumentverkets upplysningstjänst.
Det blev tyst och inget svar kom. Något telefonnummer fanns inte på sajten. Det enda sättet som vi kunde kontakta hokassverige.com.se, var via ett formulär på deras webbplats. Det är den situation som konsumenten hamnar i när de vill ha kontakt med hokassverige.com.se. Dcase har försökt att nysta vidare om vilka som ligger bakom fejksajten hokassverige.com.se och vad konsumenten kan göra när de hamnar i en sådan situation.
För att ta reda på vad en konsument kan göra i en situation som denna och om ”fejkshops” på nätet är ett vanligt förekommande, kontaktade vi Konsumentverket. Vi hänvisades vidare till ECC, European Consumer Centres Network som består av 30 kontor och finns i alla EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Storbritannien. Vi fick tala med Henric Jonsson, juridisk rådgivare på ECC Sverige, en del av Konsumentverkets upplysningstjänst.
Henric Jonsson berättar att det som fejk-sajten hokassverige.com.se. utsatt sina kunder för stämmer väl överens med andra fall där han blivit kontaktad. Enligt honom är det vanligt att konsumenten får en keps, mössa eller ingenting istället för det som kunden betalade för. När konsumenten sedan försöker ta kontakt med företaget säger de, “åh nej vad tråkigt, det måste skett något i frakten men du kan få femtio procent tillbaka eller någonting sådant”, men de vill inte ta ansvar för det. Det som blir bekymmersamt är att det i regel inte finns någon företagsinformation alls och då är det jättesvårt att höra av sig till det här företaget.
Under pandemin ökade e-handeln och fler ärenden kom in till Konsumentverket gällande handel på nätet. Svårigheten med den här typen av sajter gentemot andra är att de utger sig för att vara företaget som faktiskt har tillverkat produkten.
– Det blir jättesvårt för oss också när vi får in anmälningar att kontakta dem som har företag, och vad det är för företag, som vi över huvud taget ska se om vi kan agera mot på något sätt. Så det är väldigt svårt att komma åt de här sidorna, för de gör sig medvetet svårt synade, säger Henric Jonsson.
Henric berättar vidare att det inom EU finns ett mycket starkt samarbete, där olika länders konsumentmyndigheter kan dela information med varandra. Det finns ett varningssystem och ett system för att nå ut till företag i olika länder. Det som blir problematiskt är att “fejkshops” som han uttrycker det, ofta har .com-adresser och kan då vara baserade vart som helst i världen. Det gör att det är svårt att varna ett specifikt lands myndighet och att spåra företaget.
– I grund och botten tror jag det handlar om att skapa en medvetenhet för att de här sidorna finns. Hur de ser ut, så att konsumenter känner igen den här typen av sidor och väljer att helt enkelt inte handla av dem, säger Henric Jonsson.
Henrics tips till konsumenten; Att tänka på och känna till vid e-handel:
1. Granska hemsidans utseende, språket, vad som står i villkoren och om prissättningen känns rimlig.
2. Enligt E-handelslagen i Sverige, som bygger på ett EU-direktiv, ska följande information finnas om företaget på deras hemsida: namn, telefon, e-postadress och organisationsnummer samt vart de är baserade. Finns inte detta, bör sidan undvikas.
3. Används ett kreditkort finns ett skydd i konsumentkreditlagen, den säger att kreditgivaren har ett solidariskt ansvar för köpet. Om inte företaget som köpet gjort hos vill göra rätt för sig, då har konsumenten rätt att ställa samma krav gällande köpesumman mot kreditgivaren. De har ett lagstadgat krav på sig att hjälpa till och konsumenten ska inte behöva betala och har rätt till återbetalning om varan inte har kommit eller inte är korrekt.
4. Undvik direktbetalning med bank, en banköverföring, eller en betalning direkt från ditt konto. Då är det nästan omöjligt att få tillbaka sina pengar.
5. Används ett debitkort, där pengarna dras direkt från kortet när du köper något, finns inget lagstadgat skydd. Då gäller inte konsumentkreditlagen. I vissa fall finns möjlighet att göra vad som kallas för en kortreklamation. Vilket innebär att om du har en tvist med ett företag kan din bank ibland hjälpa dig att få tillbaka din betalning. Dock kan villkoren skilja sig åt beroende på vilket kort och bank som används.
I del 3 kan du läsa om hur vi tror att förloppet från beställning till brevlådan är organiserad. Missa inte det.
Nina Svenman
Ania Näslund
Hilal Said Nizami
Annica Albertsdotter