Många frågor är obesvarade. Varför menar makthavarna att den nya lagen behövs? När blev skyddade boenden för kvinnor något man kan tjäna pengar på? Och vad har det inneburit för de våldsutsatta kvinnorna?

Vår granskning visar att 25 ideella skyddade boenden tvingas stänga på grund av den nya lagen om tillståndsplikt. 25 färre boenden för kvinnor som flyr våldsamma relationer. Maria Högbom, gruppchef för polisens avdelning grova brott i Västernorrland, möter i sitt arbete många fall av våld mot kvinnor i nära relation. Trots att hon är positiv till att den nya lagen finns så ser hon risker med att den tvingar kvinnors tillflyktsorter att stänga.

– Jag kan bara föreställa mig hur det är på en mindre ort. Man kanske läser tidningen och ser att det skyddade boendet stänger, och ens plan har varit att ta sig dit sen. Det kanske leder till en osäkerhet som gör att man väljer att inte anmäla brott, säger hon.

Maj 2024

För att förstå hur lagen kom till och varför Maria ändå tycker att den ska finnas så måste vi kunna de skyddade boendenas historia. Vi vänder oss till Marcus Lauri, docent på Mittuniversitetet och expert på ämnet. Artikeln som Lauri har skrivit, In the business of gendered violence: the private shelter discourse in Sweden, handlar om vad marknaden för vinstdrivande skyddade boenden har inneburit i Sverige. Han tar oss tillbaka i tiden, till hur allt började.

Vad är ett skyddat boende?

Skyddat boende definieras som ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom enligt bestämmelsen att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. (Socialstyrelsen)

På 1970-talet

Marcus Lauri, docent vid Mittuniversitetet. Foto: Per Melander

– Kvinnojourerna började öppnas på ett frivilligt initiativ på 70-talet eftersom kvinnor uppfattade att det inte fanns någonstans att vända sig om man behövde fly en våldsam relation. Man skapade en fristad för kvinnor att fly till. Jourerna hade en helt annan syn på våldet än samhället hade på den tiden, det sågs som ett samhällsproblem med strukturella orsaker, säger Marcus Lauri.

Efter hand blev socialtjänsten mer involverad i frågan och fick i sitt uppdrag att ge stöd till kvinnor som utsattes för våld i nära relation. Socialtjänsten började då vända sig till kvinnojourerna för att få placera våldsutsatta kvinnor på deras skyddade boenden. Under en tid var det alltså ideella kvinnojourer som i samverkan med socialtjänsten bedrev skyddat boende. Även en del kommuner började bedriva egna skyddade boenden. Med tiden tilläts privata, vinstdrivande aktörer driva skyddat boende för bland annat våldsutsatta kvinnor. Andelen privata skyddade boenden ökade kraftigt under 2010-talet.

– Det finns bra privata boenden men det finns också många dåliga, säger Marcus Lauri.

Maj 2021

Den 31 maj 2021 publicerade Hem & Hyra en granskning där de hade gått igenom de anmälningar som hade rört skyddade boenden under ett år. De hade hittat 19 anmälningar – alla handlade om privata vinstdrivande boenden. Bland anmälningarna fanns uppgifter om bristande säkerhet, undermålig standard på boendet, hot, trakasserier och sexuella ofredanden från manlig personal. 

– När det började komma upp berättelser om att det inte gick rätt till på vissa av de privata boendena så föranledde det regeringen att känna att de måste reglera det här på något sätt. Det har inte funnits riktiga regler kring det här förut, man kan säga att det inte har behövts, säger Marcus. 

Så föddes idén om vad som skulle komma att bli lagen om tillståndsplikt för skyddade boenden. I kampen mot oseriösa vinstdrivande aktörer har de ideella kvinnojourerna dragits över samma kant. Vi frågar honom om han tror att den nya lagen slår hårdare mot ideella skyddsboenden än mot privata vinstdrivande.

– Tveklöst. Jag kan inte tänka mig något annat, säger han.

Oktober 2023

I slutet av oktober 2023 lämnade socialdepartementet, med Ebba Busch (KD) och Camilla Waltersson Grönvall (M) i spetsen, in en proposition till socialutskottet för beredning gällande stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende. Motiveringen var att de med propositionen ville “förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende samt stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende”. Propositionen utvecklades till lagen om tillståndsplikt för skyddat boende. 

Att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende var en viktig aspekt i propositionen. Foto: Pixabay

Redan innan oktober 2023 var frågan på tapeten. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige – Roks – har länge varit kritiska till hur lagen har kunnat tänkas formuleras. När frågan var aktuell i riksdagen år 2022 så underkände Roks förslagen i ett offentligt uttalande. Framför allt tyckte de att regeringen och riksdagen inte skilde tillräckligt på privata vinstdrivande företag och ideella krafter, samt att lagen skulle riskera att slå ut ideella verksamheter. De skrev då: “Kvalitetsindikatorerna saknar det som vi, utifrån vår 40-åriga erfarenhet och kunskap, vet är det mest grundläggande för att möta och stötta tjejer och kvinnor utsatta för mäns våld.”

Trots de starka rösterna från de ideella kvinnojourerna och kritiken som de ställde mot makthavarna tog man torsdagen den 15 februari 2024 det slutgiltiga beslutet. Med klar majoritet röstade man för att införa tillståndsplikten för skyddade boenden.

Maj 2024

Tillbaka till intervjun med Marcus Lauri. Det har gått en månad sedan den nya lagen trädde i kraft. De skyddade boendena har fram till den 1a augusti på sig att ansöka om tillstånd. Flera av kvinnojourerna väljer att inte ens ansöka om tillstånd för sina skyddade boenden – av olika anledningar. Vissa av kvinnojourerna vet att de inte kommer kunna nå upp till de nya kraven, vissa ställer sig emot själva kravens innebörd för sina verksamheter.

Checklista för ideella skyddade boenden från IVO

Om verksamheten ska bedrivas på entreprenad

  • Entreprenadavtal med kommunen för aktuell verksamhet.

Verksamhetens innehåll

  • Betyg som styrker föreståndarens lämpliga utbildning.
  • Intyg som styrker föreståndarens lämpliga arbetslivserfarenhet (intyg som visar tjänstgöringsperioder).
  • Skalenliga, tydliga och aktuella ritningar över de lokaler där verksamheten ska bedrivas, samt uppgift om rummens storlek i kvadratmeter och hur de ska användas.
  • Om verksamheten ska bedrivas i spridda lägenheter eller lokaler: Förteckning över lägenheterna eller lokalerna. Förteckningen ska innehålla information om:
    • Lokalens namn. Om lokalen inte har något särskilt namn kan lokalens adress användas.
    • Adress med fastighetsbeteckning eller lägenhetsnummer.
    • Antal platser i varje lokal.
    • Hur ni förfogar över lokalen.
    • Tidsperiod för eventuellt hyresavtal.
    • Om medgivande finns från uthyraren att lägenheten eller lokalen får disponeras för skyddat boende.

Insikt

  • Handlingar som styrker insikt i Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, med tillhörande förordning och myndighetsföreskrifter.
  • Handlingar som styrker insikt i arbetsrätt och arbetsmiljörätt.
  • Handlingar som styrker insikt i de ekonomiska regelverk som styr associationsformen.

Ägar- och ledningskretsen

  • Föreningens stadgar. Av stadgarna ska framgå vem som tecknar firman.
  • Aktuellt registreringsbevis från Skatteverket eller Bolagsverket, om föreningen är registrerad hos Bolagsverket.
  • Eventuell fullmakt som visar att den person som skrivit under ansökan om tillstånd har behörighet att göra det.
  • Protokoll från senaste årsstämman.
  • Protokoll från senaste konstituerande styrelsemötet.

– Skyddat boende blir nu en insats som är reglerad i socialtjänstlagen, vilket det tidigare inte varit, säger Marcus Lauri och fortsätter:

– Tidigare så har kvinnojourerna alltid bestämt att de ska tro på de slagna kvinnorna som kommer dit. Deras uppgift har inte varit att ha en balanserad eller en objektiv bild, utan de tror på henne; det är deras utgångspunkt. Men när man sysslar med myndighetsutövning kan man inte ha den approachen. Då måste man ha ett balanserat, objektivt förhållningssätt till de människor man möter. Så det krockar när kvinnojourernas arbete blir en del av myndighetsutövningen. Det ställer andra krav på deras perspektiv, vems perspektiv de ska ta.

Slutet av maj 2024

Vi återvänder till där artikeln började, i intervjun med Maria Högbom och hennes perspektiv på lagen.

– Jag tycker att det är viktigt att det finns en kontrollerad verksamhet. Det finns en bra kontrollfunktion i att man behöver ha tillstånd för att bedriva skyddat boende, säger hon.

Maria Högbom, gruppchef för polisens avdelning grova brott i Västernorrland. Foto: Josefin Oskarsson.

Vi frågar henne vad hon tycker om att kvinnojourerna får ett tätare samarbete med myndigheterna i och med lagen. Vad tror hon att det innebär? Tror hon att kvinnor kan bli bortskrämda från att söka hjälp?

– För oss handlar det mycket om att få med de här kvinnorna på hela tåget, och då måste man på något sätt våga lita på systemet. Annars kommer det aldrig bli en bra rättsprocess i alla fall. Man måste kunna förmedla den tryggheten under kontrollerade former, att man ändå blir en del i systemet, säger Maria.

Enligt henne kan det vara svårt att utreda den här typen av ärenden, vilket leder till att många anmälningar gällande våld i nära relation läggs ner.

– Det är oftast bara två parter som har varit på plats. Annan bevisning blir viktig, exempelvis skadedokumentation och eventuella vittnen som kvinnan har pratat med. Annars kan det vara ganska svårt att styrka brottet. Sedan är det tyvärr ofta så att kvinnor väljer att inte medverka en bit in i utredningen. Då blir det också svårt. 

I nästa avsnitt pratar vi med representanter från olika kvinnojourer i landet som berättar om hur tillståndsplikten påverkar dem.


I förra avsnittet pratade vi med en våldsutsatt kvinna som fick hjälp av kvinnojouren och skyddat boende. Du kan läsa den här:

Nora Holand

Lina Aili Spjälle

Josefin Oskarsson

Anders Fellman