Del 2: Skräpsystemet

Trots att återvinningsstationerna städas regelbundet är nedskräpningen ett faktum.

I föregående artikel kunde ni läsa om hur återvinningssituationen i Sundsvall upplevs av medborgare. Systemet vilar på ansvar både från kommun och producenter. Men det råder delade uppfattningar om vem som tar hand om sådant som inte hör hemma på återvinningsstationerna.

Det som i huvudsak ligger till grund för syftet med återvinningsstationerna är det som kallas producentansvar. Det betyder att de företag som sätter förpackningar på den svenska marknaden har ansvar över att dessa förpackningar samlas in och återvinns. Materialbolagen uppfyller sitt ansvar gentemot denna lagstiftning via bolaget Förpackningsinsamlingen.

  • Om producentansvaret

    Producentansvaret har existerat i svensk lagstiftning sedan 1994.

    De fyra Materialbolagen är Svensk Plaståtervinning, Returkartong, Metallkretsen och Svensk Glasåtervinning.

    Systemet finansieras av förpackningsavgifter, som producenterna betalar. 
    Avgifterna betalas utefter hur många kilo av förpackningar som aktörerna sätter på marknaden. 

    Förpackningsinsamlingen är ett icke-vinstdrivande företag och delar därmed inte ut vinst till sina ägare. 

    2020 omsatte Förpackningsinsamlingen 901 miljoner kronor.

Samverkansavtalet med Sundsvalls kommun visar att Förpackningsinsamlingen har 18 återvinningsstationer på kommunal mark. Bland dessa både de vid Sidsjön och Tivolivägen. 

Enligt Cecilia Möller, Förpackningsinsamlingens regionchef för Västernorrland, töms återvinningsstationerna regelbundet. Vissa stationer oftare än andra, då fler människor går dit för att lämna sin återvinning. 

– Det beror på materialet och på bostadsområdet. Men i regel töms papper och plast oftast, följt av glas och metall. Det hela går efter en rutt för att vara så miljöeffektiv som möjligt, berättar hon.

Cecilia Möller, chef för region

Västernorrland på Förpackningsinsamlingen.

För städningen av återvinningsstationerna i Sundsvall har Förpackningsinsamlingen anlitat Samhall. Enligt Möller ses städningen över regelbundet.

– Städning sker separat från tömningen. Hur ofta det städas beror på hur stor och välbesökt stationen är. Det här ses över kontinuerligt och vi ändrar vid behov. De som städar ska städa upp skräp som ligger upp till två meter runt behållarna men även i närliggande område ta det som är kopplat till stationen. Vi har löpande dialog med Samhall och upplever att det sköter sitt uppdrag, berättar hon.

Som vi berättade i den första delen av artikelserien är problemen med Sundsvalls återvinningsstationer tydligast på Tivolivägen i Haga. Denna uppfattning delar även Cecilia Möller. 

– Ja, Tivolivägen är ju stökigast. Dit går väldigt många och återvinner så vi har försökt att tömma där lite mer. Sedan händer det såklart också att folk lämnar grovsopor och dylikt som inte hör dit, berättar hon. 

När det kommer till just dessa grovsopor som hamnar på stationerna råder det delade meningar om vem som faktiskt tar hand om dem. Cecilia Möller menar att de hämtar grovsopor, men att sådana dumpningar inte varit något stort problem i Sundsvall. Men miljönämndens ordförande, Kjell Bergkvist (C) säger något annat.

– Det blir kommunen som får åka och städa de delarna. Det som inte är förpackningar tar inte Förpackningsinsamlingen hand om. Kommunen åker på en massa kostnader i onödan, säger Kjell Bergkvist.

Om kommunens prioriteringar och dess syn på problemet kommer ni kunna läsa om i nästa del av serien #Sunksvall.

| Ville Pankolainen | Romina Zomegnan | Ida Söderlund |